tisdag, juli 07, 2009
Engelska Chokladmuffins med Fullkornsmjöl
En dag när jag skulle baka mina ’Nigella-muffins’ tog den laktosfria mjölken slut, precis när jag mätte upp den! Vad göra? Det enda laktosfria i flytande form var Matlagningsgrädde, men desto mer av den. Nå, varför inte ta den…
Smeten brukar ju bli väldigt slabbig, droppar och kletar ner. Den här gången blev den mycket fastare, till min stora lättnad. Så nu bloggar jag det här receptet! Någon hackad choklad behöver man verkligen inte ha. Däremot chokladpulver av högsta oktanklass.
Sätt ugnen på 200 grader.
Ta fram en bakplåt och ställ ut 9-11 stora muffinsformar (jag brukar rada upp 4+4+3 av någon anledning) på den. Tidigare har jag tagit Topits, dyra men smidiga. De släpper ifrån sej innehållet till 99% vilket jag uppskattar, eftersom muffinsen är så goda. Därefter har Eldorado kommit med stora muffinsformar, betydligt billigare, men där blir mer kvar av det goda bakverket. Å andra sidan handlar det ju bara om småsmulor, så frågan är väl mest av estetisk art – om man inte räknar den ekonomiska delen.
Mät upp i din favoritbunke
drygt 4dl Fullkornsvetemjöl Ljust och Milt
2 rågade teskedar bakpulver
1dl rårörsocker
och blanda väl.
Lägg en stor sil över bunken och mät upp
en rågad matsked cacaopulver av Valrhona. Gnugga sedan ner pulvret genom maskorna, så försvinner alla klumpar snabbt och lätt.
Den som vill kan ta en tesked äkta vaniljsocker, men det är inte nödvändigt. Blanda väl.
I ett halvlitermått häller du
2dl laktosfri mjölk
½dl laktosfri matlagningsgrädde
nästan 1dl rapsolja (90ml för att vara exakt).
Knäck i ett ägg. Vispa ihop alltsammans så att ägget blandas ordentligt med resten av de flytande ingredienserna.
Sen ska det flytande blandas med torrskaffningen. Jag brukar använda en lattesked och röra mot botten. Nigella säjer: ”Muffinsen blir bäst om smeten fortfarande är lite klumpig”. Rör alltså inte för länge, men se till att allt mjöl löses upp så att det inte blir fickor med torrt mjöl i smeten. Fördela i pappersformarna och grädda i 20 min ”tills muffinsen är mörkbruna, höga och fina”. Mina spricker också men det tycker jag inte gör nåt. Låt svalna på galler.
Min dotter älskar dem till kall (laktosfri) mjölk.
De klarar sej bra i en plastburk med lock den tid de räcker. Förmodligen för att cacao innehåller så många oxidanter.
Smeten brukar ju bli väldigt slabbig, droppar och kletar ner. Den här gången blev den mycket fastare, till min stora lättnad. Så nu bloggar jag det här receptet! Någon hackad choklad behöver man verkligen inte ha. Däremot chokladpulver av högsta oktanklass.
Sätt ugnen på 200 grader.
Ta fram en bakplåt och ställ ut 9-11 stora muffinsformar (jag brukar rada upp 4+4+3 av någon anledning) på den. Tidigare har jag tagit Topits, dyra men smidiga. De släpper ifrån sej innehållet till 99% vilket jag uppskattar, eftersom muffinsen är så goda. Därefter har Eldorado kommit med stora muffinsformar, betydligt billigare, men där blir mer kvar av det goda bakverket. Å andra sidan handlar det ju bara om småsmulor, så frågan är väl mest av estetisk art – om man inte räknar den ekonomiska delen.
Mät upp i din favoritbunke
drygt 4dl Fullkornsvetemjöl Ljust och Milt
2 rågade teskedar bakpulver
1dl rårörsocker
och blanda väl.
Lägg en stor sil över bunken och mät upp
en rågad matsked cacaopulver av Valrhona. Gnugga sedan ner pulvret genom maskorna, så försvinner alla klumpar snabbt och lätt.
Den som vill kan ta en tesked äkta vaniljsocker, men det är inte nödvändigt. Blanda väl.
I ett halvlitermått häller du
2dl laktosfri mjölk
½dl laktosfri matlagningsgrädde
nästan 1dl rapsolja (90ml för att vara exakt).
Knäck i ett ägg. Vispa ihop alltsammans så att ägget blandas ordentligt med resten av de flytande ingredienserna.
Sen ska det flytande blandas med torrskaffningen. Jag brukar använda en lattesked och röra mot botten. Nigella säjer: ”Muffinsen blir bäst om smeten fortfarande är lite klumpig”. Rör alltså inte för länge, men se till att allt mjöl löses upp så att det inte blir fickor med torrt mjöl i smeten. Fördela i pappersformarna och grädda i 20 min ”tills muffinsen är mörkbruna, höga och fina”. Mina spricker också men det tycker jag inte gör nåt. Låt svalna på galler.
Min dotter älskar dem till kall (laktosfri) mjölk.
De klarar sej bra i en plastburk med lock den tid de räcker. Förmodligen för att cacao innehåller så många oxidanter.
Etiketter: Choklad
