lördag, februari 21, 2009
HONUNG vs FRUKTSOCKER
I början av februari fick jag det här trevliga mejlet från Ylva Englund:
”Hej Maia!
Jag var ute och surfade och hamnade på något konstigt sätt på din sida! Den gav mig mycket eftertanke till att jag faktiskt skulle kunna ”äta bort” min nedstämdhet som kommer lite då och då..;) Tack för det!
Jag bestämde mig för att jag i alla fall skulle prova på ditt recept på blåbärssoppa, men jag hade inget fruktsocker så jag tänkte prova honung istället… Då till min fråga! Är det inte bättre att använda RIKTIG honung som sötningsmedel istället för fruktsocker? Jag är ju inte så insatt som du i det här så det kanske finns ett mycket enkelt svar på varför det inte är lika bra men men… ;)
Ha en bra helg!!
Mvh, Ylva”
Tyvärr var ingen adress bifogad, så jag får svara så här – och hoppas att Ylva återvänder till min ’sida’ och läser vad jag skrivit.
Naturligtvis kan man ringla honung över blåbären till en smulpaj innan man doftar över potatismjölet (för att reda bärsaften under gräddningen) eller söta blåbärssoppa med den. Men i smuldeg skulle jag inte vilja blanda i honung, utan där föredrar jag faktiskt rårörsocker. Det går bra eftersom det rör sej om så liten mängd, nån matsked bara.
Honung innehåller fler sockerarter än enbart fruktsocker och finns i många former, fast eller flytande. Men vill man vara säker på att enbart använda fruktsocker (som tar längre tid innan det går ut i blodet), så är givetvis rent fruktsocker att föredra. När det nu ändå finns…
Eftersom jag även lider av IBS (överkänslig tjocktarm) drabbas jag då och då av en svidande värk i vänster sida, när jag ätit något jag inte tål eller ätit för ofta av något olämpligt som jag tycker om. Svedan gör att man lätt tappar matlusten, vilket inte är så bra i mitt fall. Efter mer än fyra år med DesMaisons metod börjar jag tappa vikten alldeles för lätt och måste se upp med detta. Ett sätt är att då öka sockerintaget med rörsocker eller honung (absolut inte vitt socker) eftersom socker ökar aptiten och jag numera måste se till att äta tillräckligt. Balansgången går riktigt bra, eftersom jag är ’avvand’ från den illande sockersmaken som ingår i allt man köper. Allting är ju översockrat i matindustrin! Det behövs verkligen inte särskilt mycket sött för att ge välsmak.
Min man har också kommit dithän. För att spara kokar han sitt eget äppelmos (2kg billiga äpplen, en stor apelsin, en förpackning frysta lingon, syltsocker) och tillsätter syltsockret efter smak. Numera använder han betydligt mindre med syltsocker än tidigare. Burkarna står ändå i kylskåpet och han tar moset på sin gröt varje morron. Det smakar verkligen friskt äpple med en rund apelsinsmak och har en vacker rosa färg av lingonen!
Mejla gärna frågor direkt till mej, eftersom jag inte är ute på nätet regelbundet. Men glöm inte din egen adress om du vill vara säker på svar!
”Hej Maia!
Jag var ute och surfade och hamnade på något konstigt sätt på din sida! Den gav mig mycket eftertanke till att jag faktiskt skulle kunna ”äta bort” min nedstämdhet som kommer lite då och då..;) Tack för det!
Jag bestämde mig för att jag i alla fall skulle prova på ditt recept på blåbärssoppa, men jag hade inget fruktsocker så jag tänkte prova honung istället… Då till min fråga! Är det inte bättre att använda RIKTIG honung som sötningsmedel istället för fruktsocker? Jag är ju inte så insatt som du i det här så det kanske finns ett mycket enkelt svar på varför det inte är lika bra men men… ;)
Ha en bra helg!!
Mvh, Ylva”
Tyvärr var ingen adress bifogad, så jag får svara så här – och hoppas att Ylva återvänder till min ’sida’ och läser vad jag skrivit.
Naturligtvis kan man ringla honung över blåbären till en smulpaj innan man doftar över potatismjölet (för att reda bärsaften under gräddningen) eller söta blåbärssoppa med den. Men i smuldeg skulle jag inte vilja blanda i honung, utan där föredrar jag faktiskt rårörsocker. Det går bra eftersom det rör sej om så liten mängd, nån matsked bara.
Honung innehåller fler sockerarter än enbart fruktsocker och finns i många former, fast eller flytande. Men vill man vara säker på att enbart använda fruktsocker (som tar längre tid innan det går ut i blodet), så är givetvis rent fruktsocker att föredra. När det nu ändå finns…
Eftersom jag även lider av IBS (överkänslig tjocktarm) drabbas jag då och då av en svidande värk i vänster sida, när jag ätit något jag inte tål eller ätit för ofta av något olämpligt som jag tycker om. Svedan gör att man lätt tappar matlusten, vilket inte är så bra i mitt fall. Efter mer än fyra år med DesMaisons metod börjar jag tappa vikten alldeles för lätt och måste se upp med detta. Ett sätt är att då öka sockerintaget med rörsocker eller honung (absolut inte vitt socker) eftersom socker ökar aptiten och jag numera måste se till att äta tillräckligt. Balansgången går riktigt bra, eftersom jag är ’avvand’ från den illande sockersmaken som ingår i allt man köper. Allting är ju översockrat i matindustrin! Det behövs verkligen inte särskilt mycket sött för att ge välsmak.
Min man har också kommit dithän. För att spara kokar han sitt eget äppelmos (2kg billiga äpplen, en stor apelsin, en förpackning frysta lingon, syltsocker) och tillsätter syltsockret efter smak. Numera använder han betydligt mindre med syltsocker än tidigare. Burkarna står ändå i kylskåpet och han tar moset på sin gröt varje morron. Det smakar verkligen friskt äpple med en rund apelsinsmak och har en vacker rosa färg av lingonen!
Mejla gärna frågor direkt till mej, eftersom jag inte är ute på nätet regelbundet. Men glöm inte din egen adress om du vill vara säker på svar!
Etiketter: svar
onsdag, februari 04, 2009
MARIANARAMIX - Havets läckerheter
Äntligen har Pandalus kommit med en skaldjursblandning i frysdisken! Jag har väntat länge sen förra gången (flera år). Fryst skaldjursblandning är så lätt att woka eller hälla i en stuvning/soppa direkt ur förpackningen. Det här paketet är på 400g och innehåller bläckfisk (min favorit), musslor (mycket små), venusmusslor och räkor, fiskat i Stilla Havet.
Man ska komma ihåg att skaldjur är mycket rika på naturligt Omega 3 EPA och DHA. Viktigt för hjärnan, inte minst! Motverkar depressioner enligt utländska undersökningar.
I vårt lilla hushåll går bara en del av förpackningen åt.
Då klipper jag av de (tyvärr) vassa hörnen och trär över en 3 liters fryspåse, suger ur luften så mycket jag kan och försluter. I frysen har jag också en påse skalade räkor (till extrapris) som jag kan öka ut med, om det blir för lite på slutet.
Det här är verkligen min favorit, när jag är trött och snabbt vill ha något gott att äta. Då tar jag fram wokpannan och ställer den på högsta värme med en bottenskyla av rapsolja samt en slinga flytande margarin (Hemköps). När margarinet börjar ’puttra’ vet jag att oljan är lagom het.
Jag drar av pannan och sänker värmen till medium. Sen häller jag i så mycket skaldjursmix jag behöver. Det kan fräsa och stänka i början, när oljan fortfarande är het, så se upp! Därefter ställer jag tillbaka woken på plattan och låter mixen tina.
Kryddar med örtsalt, dill eller dillfrö (jag har ju frysta dillkronor sen i somras), kanske lite dragon.
En skvätt Valio Matlagningsgrädde som får nästan koka in och till slut ett par skedar crème fraiche. Det brukar ge lagom syra. Lite gurkmeja sitter också bra, dels för magen och dels för färgen.
Den som vill och har kan naturligtvis ta saffran, men då skulle jag utesluta dillen och dragonen i så fall.
Sen slår jag av värmen och låter woken så kvar, medan jag kokar fullkornspasta (Zeta), gärna någon skruvig sort. För oss två räcker det med 2-2,5dl torr mängd. När pastan är klar och vattnet avhällt, blandar jag ner den i woken. Min man tar minitomater till. Han tål ju sånt…
Man ska komma ihåg att skaldjur är mycket rika på naturligt Omega 3 EPA och DHA. Viktigt för hjärnan, inte minst! Motverkar depressioner enligt utländska undersökningar.
I vårt lilla hushåll går bara en del av förpackningen åt.
Då klipper jag av de (tyvärr) vassa hörnen och trär över en 3 liters fryspåse, suger ur luften så mycket jag kan och försluter. I frysen har jag också en påse skalade räkor (till extrapris) som jag kan öka ut med, om det blir för lite på slutet.
Det här är verkligen min favorit, när jag är trött och snabbt vill ha något gott att äta. Då tar jag fram wokpannan och ställer den på högsta värme med en bottenskyla av rapsolja samt en slinga flytande margarin (Hemköps). När margarinet börjar ’puttra’ vet jag att oljan är lagom het.
Jag drar av pannan och sänker värmen till medium. Sen häller jag i så mycket skaldjursmix jag behöver. Det kan fräsa och stänka i början, när oljan fortfarande är het, så se upp! Därefter ställer jag tillbaka woken på plattan och låter mixen tina.
Kryddar med örtsalt, dill eller dillfrö (jag har ju frysta dillkronor sen i somras), kanske lite dragon.
En skvätt Valio Matlagningsgrädde som får nästan koka in och till slut ett par skedar crème fraiche. Det brukar ge lagom syra. Lite gurkmeja sitter också bra, dels för magen och dels för färgen.
Den som vill och har kan naturligtvis ta saffran, men då skulle jag utesluta dillen och dragonen i så fall.
Sen slår jag av värmen och låter woken så kvar, medan jag kokar fullkornspasta (Zeta), gärna någon skruvig sort. För oss två räcker det med 2-2,5dl torr mängd. När pastan är klar och vattnet avhällt, blandar jag ner den i woken. Min man tar minitomater till. Han tål ju sånt…
Etiketter: Fisk
GRÖNSAKER
I fortsättningen kommer jag att skriva om grönsaker under ’IBS’ eftersom jag numera inte tål gasbildande föda.
Det är med stor saknad jag avstår från kål i alla sorter, lök (dito), färska rädisor, romansallad mm. Under ’IBS’ går jag igenom de få grön- och rotsaker som man kan unna sej.
Det är med stor saknad jag avstår från kål i alla sorter, lök (dito), färska rädisor, romansallad mm. Under ’IBS’ går jag igenom de få grön- och rotsaker som man kan unna sej.
Etiketter: Grönsaker
GRÖN SPARRIS I UGN
Med tanke på att färsk grön sparris är en rätt så dyr grönsak med kort hållbarhet i grönsaks-disken, kanske man tänker sej för både en eller två gånger innan man köper den. Men nu har jag ändrat mej!
I den trevliga boken SÅ STÄRKER DU DITT IMMUNFÖRSVAR av Charlotte Haigh (Lev-Nu/W&W 2007) läser jag under ”sparris” att den har renande egenskaper och kan motverka inflammationer. Det låter mycket bra för oss som har problem med magen! Den befrämjar också blodcirkulationen och är naturligt urindrivande.
Trots den gröna färgen innehåller den betakaroten, som kroppen omvandlar till A-vitamin vilket i sin tur är viktigt för synen (och en hel del annat) och liksom andra gröna grönsaker är den även C-vitaminrik. Kisel, som är bra för hår och naglar, finns också. Ett riktigt kraftpaket alltså!
Men det som verkligen fått mej att gå in för grön sparris är just att den lindrar matsmältningsbesvär, något jag behöver hjälp med eftersom jag har IBS sen några år tillbaka (klicka på ”IBS” för att läsa mera). Det betyder bl a att jag inte tål några färska grönsaker längre, till min stora sorg, eftersom de är gasbildande och det är något man definitivt ska undvika om man har IBS!
I boken finns ett enkelt recept på ugnsbakad sparris. Det tog jag till mej och fann det både lättlagat och välsmakande. Naturligtvis la jag till lite egna saker och nu ser det ut så här, när jag enbart vill njuta av en varm grönsakssmörgås i min ensamhet, till lunch kanske?
UGNSBAKAD SPARRIS
Sätt ugnen på 175 grader och gallret något ovanför mitten.
Skölj så mycket sparris du själv vill ha (halva knippan för min del)
och bryt av den träiga nedre delen. Det är mycket enkelt; man tar tag med tummen och pek-fingret på mitten av sparrisen, fattar sedan om rotänden och böjer den nedåt tills den bryts av. Så är man av med den trådiga delen!
Ta en lagom stor ugnsform (liten, i det här fallet!) och smörj.
Dela ev sparrisen en gång till och lägg i formen.
Strö över lite salt, gärna gourmet- . Det här är en liten delikatess som du gör enbart åt dej själv! Jag använder FALKSALT – SVART OLIV. Vill man ha mera syra – och tål det – finns det även med citronsmak.
Ringla försiktigt över lite sesamolja.
Lägg till slut på ett par tunna skivor blåmögelost av något slag, gorgonzola eller Cambozola (gärna med vitlök)
och ställ in i ugnen ca 15 min.
Under tiden rostar du lätt en skiva Fiberrost (Skogaholm),
brer den med lite mjölkfritt bordsmargarin,
lägger på en tunn skiva charkpålägg om du vill ha det lite mera matigt
och för sen över den bakade sparrisen i en hög ovanpå. Osten har vid det här laget smält ner (Cambozolan), men du får en härligt smaksatt sky i stället.
Klipp över lite kryddgrönt om du vill det,
eller ta några vackra blomblad från viol, ringblomma (om det finns) eller fuchsia.
Njut! Med kniv och gaffel…
En kopp nybryggt salvia-te till (finns i påsar på Hälsokosten, ska dra 10-12 min) och du har en välgörande smakfull lunch som gör din mage gott.
Salvia är nämligen desinficerande, bra mot IBS således.
Ska du ha sparrisen som tillbehör till maten, hoppar du över alla finesserna ovan och nöjer dej med ett gott salt och sesamoljan. Beräkna 2-3 stjälkar per person.
I den trevliga boken SÅ STÄRKER DU DITT IMMUNFÖRSVAR av Charlotte Haigh (Lev-Nu/W&W 2007) läser jag under ”sparris” att den har renande egenskaper och kan motverka inflammationer. Det låter mycket bra för oss som har problem med magen! Den befrämjar också blodcirkulationen och är naturligt urindrivande.
Trots den gröna färgen innehåller den betakaroten, som kroppen omvandlar till A-vitamin vilket i sin tur är viktigt för synen (och en hel del annat) och liksom andra gröna grönsaker är den även C-vitaminrik. Kisel, som är bra för hår och naglar, finns också. Ett riktigt kraftpaket alltså!
Men det som verkligen fått mej att gå in för grön sparris är just att den lindrar matsmältningsbesvär, något jag behöver hjälp med eftersom jag har IBS sen några år tillbaka (klicka på ”IBS” för att läsa mera). Det betyder bl a att jag inte tål några färska grönsaker längre, till min stora sorg, eftersom de är gasbildande och det är något man definitivt ska undvika om man har IBS!
I boken finns ett enkelt recept på ugnsbakad sparris. Det tog jag till mej och fann det både lättlagat och välsmakande. Naturligtvis la jag till lite egna saker och nu ser det ut så här, när jag enbart vill njuta av en varm grönsakssmörgås i min ensamhet, till lunch kanske?
UGNSBAKAD SPARRIS
Sätt ugnen på 175 grader och gallret något ovanför mitten.
Skölj så mycket sparris du själv vill ha (halva knippan för min del)
och bryt av den träiga nedre delen. Det är mycket enkelt; man tar tag med tummen och pek-fingret på mitten av sparrisen, fattar sedan om rotänden och böjer den nedåt tills den bryts av. Så är man av med den trådiga delen!
Ta en lagom stor ugnsform (liten, i det här fallet!) och smörj.
Dela ev sparrisen en gång till och lägg i formen.
Strö över lite salt, gärna gourmet- . Det här är en liten delikatess som du gör enbart åt dej själv! Jag använder FALKSALT – SVART OLIV. Vill man ha mera syra – och tål det – finns det även med citronsmak.
Ringla försiktigt över lite sesamolja.
Lägg till slut på ett par tunna skivor blåmögelost av något slag, gorgonzola eller Cambozola (gärna med vitlök)
och ställ in i ugnen ca 15 min.
Under tiden rostar du lätt en skiva Fiberrost (Skogaholm),
brer den med lite mjölkfritt bordsmargarin,
lägger på en tunn skiva charkpålägg om du vill ha det lite mera matigt
och för sen över den bakade sparrisen i en hög ovanpå. Osten har vid det här laget smält ner (Cambozolan), men du får en härligt smaksatt sky i stället.
Klipp över lite kryddgrönt om du vill det,
eller ta några vackra blomblad från viol, ringblomma (om det finns) eller fuchsia.
Njut! Med kniv och gaffel…
En kopp nybryggt salvia-te till (finns i påsar på Hälsokosten, ska dra 10-12 min) och du har en välgörande smakfull lunch som gör din mage gott.
Salvia är nämligen desinficerande, bra mot IBS således.
Ska du ha sparrisen som tillbehör till maten, hoppar du över alla finesserna ovan och nöjer dej med ett gott salt och sesamoljan. Beräkna 2-3 stjälkar per person.
Etiketter: IBS
