onsdag, november 13, 2013
KOKOS
Har man överkänslig matsmältning (IBS) är det lätt hänt att man får i sej något olämpligt som ger lös mage. Då gäller det att äta något som stoppar.
ROSTADE KOKOSCHIPS är ett trevligt och effektivt födoämne. Det finns i halvkilos-förpackningar på Hälsokosten för 50 kr. Jag smular dem gärna över honung på en skiva Polarknäcke och dricker en kopp av Friggs Blåbärste till (alla tillagade blåbär är stoppande). Ibland strör jag dem över TofuLine Vaniljglass (i samma syfte).
Det är viktigt att samtidigt ta ett par kapslar LaktiPlus som innehåller Bifidus-bakterier. De säljs också på Hälsokosten. Eftersom maten går för snabbt genom tarmarna, försvinner en stor del av den viktiga tarmfloran, vilket i sin tur leder till ännu lösare mage genom jäsning. Därför är det viktigt att både få stopp på magen och ersätta förlorade tarmbakterier.
ROSTADE KOKOSCHIPS är goda till annat också. Det fina är att man kan ta olika mycket, särskilt mot slutet av kuren, så man inte blir hård i magen i stället. Enda problemet är att de sätter sej mellan tänderna, så använd tandpetare om du har glest mellan dem.
ROSTADE KOKOSCHIPS är ett trevligt och effektivt födoämne. Det finns i halvkilos-förpackningar på Hälsokosten för 50 kr. Jag smular dem gärna över honung på en skiva Polarknäcke och dricker en kopp av Friggs Blåbärste till (alla tillagade blåbär är stoppande). Ibland strör jag dem över TofuLine Vaniljglass (i samma syfte).
Det är viktigt att samtidigt ta ett par kapslar LaktiPlus som innehåller Bifidus-bakterier. De säljs också på Hälsokosten. Eftersom maten går för snabbt genom tarmarna, försvinner en stor del av den viktiga tarmfloran, vilket i sin tur leder till ännu lösare mage genom jäsning. Därför är det viktigt att både få stopp på magen och ersätta förlorade tarmbakterier.
ROSTADE KOKOSCHIPS är goda till annat också. Det fina är att man kan ta olika mycket, särskilt mot slutet av kuren, så man inte blir hård i magen i stället. Enda problemet är att de sätter sej mellan tänderna, så använd tandpetare om du har glest mellan dem.
Etiketter: IBS
onsdag, februari 01, 2012
IBS-varning för COCKTAILBÄR!
Tyvärr måste jag varna för alltför stort intag av de goda kanderade körsbären! Till Tjugondag Knut föreslog jag min dotter att vi skulle göra en sista sats julgodis med marsipan och choklad samt de goda cocktail-bären. Det blev droppen ... !
På söndag eftermiddag fick jag ett rejält IBS-anfall. Otrolig värk nertill i vänster sida där tjocktarmen gör sista böjen i buken. Jag trodde det skulle gå hål ... !
Det var bara att lägga sej i sängen. Min dotter fick lyfta upp benen åt mej. Hon tog lätt i knävecken. Så gick det bra. Sen fick hon fylla min värmeflaska (blått gummi från apoteket) till hälften med varmt vatten (man trycker ut luften innan korken skruvas i) och stoppa den i en tygpåse som jag har. Jag låg med det mot sidan hela natten.
Måndag morron fick hon köpa Friggs Kamomillte som jag drack huvudsakligen när jag var törstig. Jag åt mycket lite och försiktigt.
Sängläge i tre dar med korta utflykter till köket och kamomillte. Försiktig ökning av matintaget, framför allt inget som kunde stoppa. Varma Koppens Svampsoppa gick bra med en ostsmörgås på Fiberrost.
Så småningom kom allt igång igen. Det tog ett par dygn, eftersom jag ätit så lite innan. Till slut kändes det bara som ett svagt kliande på vänstra sidan. Då visste jag att läkeprocessen var igång! Till torsdan kunde jag åka på behandling till min sjukgymnast igen.
Som sagt: IBS-VARNING FÖR COCKTAILBÄR!!!
På söndag eftermiddag fick jag ett rejält IBS-anfall. Otrolig värk nertill i vänster sida där tjocktarmen gör sista böjen i buken. Jag trodde det skulle gå hål ... !
Det var bara att lägga sej i sängen. Min dotter fick lyfta upp benen åt mej. Hon tog lätt i knävecken. Så gick det bra. Sen fick hon fylla min värmeflaska (blått gummi från apoteket) till hälften med varmt vatten (man trycker ut luften innan korken skruvas i) och stoppa den i en tygpåse som jag har. Jag låg med det mot sidan hela natten.
Måndag morron fick hon köpa Friggs Kamomillte som jag drack huvudsakligen när jag var törstig. Jag åt mycket lite och försiktigt.
Sängläge i tre dar med korta utflykter till köket och kamomillte. Försiktig ökning av matintaget, framför allt inget som kunde stoppa. Varma Koppens Svampsoppa gick bra med en ostsmörgås på Fiberrost.
Så småningom kom allt igång igen. Det tog ett par dygn, eftersom jag ätit så lite innan. Till slut kändes det bara som ett svagt kliande på vänstra sidan. Då visste jag att läkeprocessen var igång! Till torsdan kunde jag åka på behandling till min sjukgymnast igen.
Som sagt: IBS-VARNING FÖR COCKTAILBÄR!!!
Etiketter: IBS
tisdag, november 29, 2011
IBS- GRYTA på ytterfläskfilé
Ett trevligt recept, visserligen på fläskfilé, i ett av COOP:s annonsblad fick mej att göra den här varianten. I originalet ingår både aprikoser och skållad mandel. Jag har ju IBS och tål inte aprikoser. Mandeln kan bli för hård att tugga med mina gamla plomber. Men idén att lägga ner de frästa köttbitarna i en smakrik buljong lät som ett bra uppslag.
Vi är ju bara två i hushållet och har en rad medryckande intressen som ofta tar mycket av vår tid, varför maten gärna får vara lättfixad – och god. Att ha en sån här gryta stående i kylskåpet och bara plocka ur, är verkligen arbetssparande – och ekonomiskt!
Börja med buljongen i en vid låg traktörgryta:
7 dl vatten
2-3 tsk grovt havssalt
10 st kryddpepparkorn
en nejlika
3-4 lagerblad
får sjuda i en kvart.
Den som har tillgång till stjälkar av libsticka tar naturligtvis det, 15-20 cm. Eller stjälkar av slät persilja om man får tag på det. Numera verkar slät persilja bara finnas i små plastkrukor.
Tycker man om vitlök kan man spritsa ner vitlökspasta. Mängden bestämmer man själv. Den som inte lider av IBS krossar naturligtvis en vitlöksklyfta i stället. Eller två.
2 msk tomatpuré kan också vara gott. Hemköps har fått ett av de bästa smaktipsen och jag gillar den lite ”brända smaken”.
Har man inte dessa smakgivare hemma för tillfället kan man ta en skvätt balsamico-vinäger eller lite rivet citronskal. Lite syra klär alltid fläskköttet har jag märkt. Särskilt tillsammans med spiskummin (se nedan).
Medan buljongen sjuder plockar man fram ytterfläskfilén. Den bit vi fick tag på till nedsatt pris vägde drygt 700 gram.
Skär rent från fett och senor. Skiva sedan i cm-tjocka skivor.
Hetta upp en stekpanna, gärna gjutjärn (jag har min gamla, ärvd efter mormor!).
Smörj med flytande laktosfritt margarin (Carlshamns) och pudra i
spiskummin. Inte för mycket!
Sänk värmen något och lägg i köttskivorna. Låt dem ligga så länge att de börjar bli vita i kanterna.
Pudra över mald koriander och vänd dem med stekpincett.
Tryck på dem och känn när de börjar bli stumma. Då lyfts de genast upp och läggs över i buljongen. Fortsätt tills alla skivor är lagda i grytan.
Deglacera stekpannan (häll i lite kokhett vatten och lös upp den köttsaft som stekt fast) och häll över i grytan.
Låt nu grytan stå på mycket svag värme i 10 min så att köttskivorna kan suga åt sej av alla smakämnena. Köttet blir verkligen mört och smakrikt av den här behandlingen. Själv är jag överkänslig mot trådigt kött. Har man bara tandhalsar, så har man!
Koka under tiden skalpotatis. Gärna med färsk rosmarin. Jag har en hängrosmarin som klarar vintern i blomfönstret. Kolla med Easyplant.
Salta – som en kallsup på Västkusten.
Servering:
Alt 1.
Häll över en del av buljongen i en liten gryta, späd med vatten och red av med potatismjöl, 1 tsk per dl vätska, som rörs ut i lite kallt vatten. Vispa under uppvärmning tills såsen tjocknar och lägg i antalet köttbitar som är avsedda för den här gången.
Den här metoden passar bra när grytan stått ett tag i kylskåpet och köttet behöver värmas upp. När såsen är redd och klar lägger man i så många bitar som kommer att gå åt till middagen. Här kan det också passa bra att röra ner mandelspån. Eldorado är billigast och bäst.
Alt 2.
Värm upp några matskedar Valio Smetana i en liten kastrull.
Häll över en del av buljongen, efter smak. Såsen ska inte bli för tunn!
Kanske lite soja för färgen? Den här metoden är enklast när grytan är nylagad och allt fortfarande är varmt.
Som smaksättning kan man ju ta något av det man inte hade med i början. Lite tomatketchup t ex?
Alt 3.
Vill man servera hela grytan till middagen, får man lyfta ur allt köttet, sila av buljongen och mäta den. Späd med vatten till lagom sälta och red av som i Alt 1. Valio Matgrädde (Gul) kan ge lite ’body’ åt såsen tillsammans med lite soja.
Min dotter får koka broccoliknoppar till. Broccoli är fettförbrännande nämligen. Kålsmaken gifter sej fint med fläskköttet och spiskummin. Med en rejäl nypa kyndel i kokvattnet slipper man kållukten och får en fin smakbrytning.
Annars är Findus Wokgrönsaker trevligt. Jag plockar då ur de minsta morotsknapparna åt mej. Det fungerar bra.
Vi är ju bara två i hushållet och har en rad medryckande intressen som ofta tar mycket av vår tid, varför maten gärna får vara lättfixad – och god. Att ha en sån här gryta stående i kylskåpet och bara plocka ur, är verkligen arbetssparande – och ekonomiskt!
Börja med buljongen i en vid låg traktörgryta:
7 dl vatten
2-3 tsk grovt havssalt
10 st kryddpepparkorn
en nejlika
3-4 lagerblad
får sjuda i en kvart.
Den som har tillgång till stjälkar av libsticka tar naturligtvis det, 15-20 cm. Eller stjälkar av slät persilja om man får tag på det. Numera verkar slät persilja bara finnas i små plastkrukor.
Tycker man om vitlök kan man spritsa ner vitlökspasta. Mängden bestämmer man själv. Den som inte lider av IBS krossar naturligtvis en vitlöksklyfta i stället. Eller två.
2 msk tomatpuré kan också vara gott. Hemköps har fått ett av de bästa smaktipsen och jag gillar den lite ”brända smaken”.
Har man inte dessa smakgivare hemma för tillfället kan man ta en skvätt balsamico-vinäger eller lite rivet citronskal. Lite syra klär alltid fläskköttet har jag märkt. Särskilt tillsammans med spiskummin (se nedan).
Medan buljongen sjuder plockar man fram ytterfläskfilén. Den bit vi fick tag på till nedsatt pris vägde drygt 700 gram.
Skär rent från fett och senor. Skiva sedan i cm-tjocka skivor.
Hetta upp en stekpanna, gärna gjutjärn (jag har min gamla, ärvd efter mormor!).
Smörj med flytande laktosfritt margarin (Carlshamns) och pudra i
spiskummin. Inte för mycket!
Sänk värmen något och lägg i köttskivorna. Låt dem ligga så länge att de börjar bli vita i kanterna.
Pudra över mald koriander och vänd dem med stekpincett.
Tryck på dem och känn när de börjar bli stumma. Då lyfts de genast upp och läggs över i buljongen. Fortsätt tills alla skivor är lagda i grytan.
Deglacera stekpannan (häll i lite kokhett vatten och lös upp den köttsaft som stekt fast) och häll över i grytan.
Låt nu grytan stå på mycket svag värme i 10 min så att köttskivorna kan suga åt sej av alla smakämnena. Köttet blir verkligen mört och smakrikt av den här behandlingen. Själv är jag överkänslig mot trådigt kött. Har man bara tandhalsar, så har man!
Koka under tiden skalpotatis. Gärna med färsk rosmarin. Jag har en hängrosmarin som klarar vintern i blomfönstret. Kolla med Easyplant.
Salta – som en kallsup på Västkusten.
Servering:
Alt 1.
Häll över en del av buljongen i en liten gryta, späd med vatten och red av med potatismjöl, 1 tsk per dl vätska, som rörs ut i lite kallt vatten. Vispa under uppvärmning tills såsen tjocknar och lägg i antalet köttbitar som är avsedda för den här gången.
Den här metoden passar bra när grytan stått ett tag i kylskåpet och köttet behöver värmas upp. När såsen är redd och klar lägger man i så många bitar som kommer att gå åt till middagen. Här kan det också passa bra att röra ner mandelspån. Eldorado är billigast och bäst.
Alt 2.
Värm upp några matskedar Valio Smetana i en liten kastrull.
Häll över en del av buljongen, efter smak. Såsen ska inte bli för tunn!
Kanske lite soja för färgen? Den här metoden är enklast när grytan är nylagad och allt fortfarande är varmt.
Som smaksättning kan man ju ta något av det man inte hade med i början. Lite tomatketchup t ex?
Alt 3.
Vill man servera hela grytan till middagen, får man lyfta ur allt köttet, sila av buljongen och mäta den. Späd med vatten till lagom sälta och red av som i Alt 1. Valio Matgrädde (Gul) kan ge lite ’body’ åt såsen tillsammans med lite soja.
Min dotter får koka broccoliknoppar till. Broccoli är fettförbrännande nämligen. Kålsmaken gifter sej fint med fläskköttet och spiskummin. Med en rejäl nypa kyndel i kokvattnet slipper man kållukten och får en fin smakbrytning.
Annars är Findus Wokgrönsaker trevligt. Jag plockar då ur de minsta morotsknapparna åt mej. Det fungerar bra.
Etiketter: IBS
tisdag, december 08, 2009
Intimservetter - på gott och ont
Tvättservetter för intimhygien är numera standard på snabbköpen. De är behändiga om man som jag har lös mage för jämnan på grund av IBS. Men man får se upp! Parfymerade produkter är inte att rekommendera om man har känslig hy! Effekten kanske inte dyker upp i första taget och när man sen sitter där med klådan eller utslagen, minns man knappt vad som kan ha orsakat det.
Först misstänkte jag mina inkontinensskydd, de allra minsta som var så bekväma när jag gick hemma. Jag slutade genast med dem – och fick i stället övervaka mitt vätskeintag (inte dricka stor kopp te på kvällen osv). Inget resultat.
Så småningom kom jag att misstänka mina intimservetter, som jag använt rätt länge. Jag hade till slut fått ett litet sår en bit upp mellan skinkorna och det måste åtgärdas. Xyloproct (Apoteket) är den enda effektiva salvan mot detta, vet jag sen den långa penicillinkur som gav mej IBS (= förstörd matsmältning, tar decennier att reparera). Tyvärr ger den fläck på lakanet, om man stryker på strax före läggdags. Men ack så skön och lindrande! Och läkande, inte att förglömma.
Familjeläkarboken konsulterade jag också. Där stod inte mycket annat än att ”tvål är uttorkande”. Så det blev enbart vatten i fortsättningen. Även när jag duschade. Jag använde tvål överallt utom i underlivet. Där såg jag till att bara vatten kom. Det här är lite knepigt om man är lös i magen för det mesta, men har man (mot förmodan) bidé eller toastolen intill badkaret så man kan använda handduschen, blir det inte för besvärligt. Det senare gäller mej.
Turligt nog hade min sjukgymnast tagit ledigt en vecka, annars åker jag till henne för behandling två gånger i veckan. Nu kunde jag sköta om min sveda i lugn och ro. Vattentvätt alltså, varje dag, torka med särskild handduk (som bara användes till detta) och sen Xyloproct. Tuben förvaras i kylskåpet, när den är öppnad. Annars minskas hållbarheten till endast två månader. Jag skriver på asken när den är öppnad första gången och förvarar den som sagt i kylskåpet.
Salvan är hård att trycka ut och jag brukar lägga en klick i vänstra handflatan. Sen plockar jag därifrån, när jag smetar in där bak. Jag var ju tvungen att stryka ut över sidorna också, överallt där jag använt intimservetten helt enkelt. Xyloproct är oöverträffat, som sagt. Däremot inte för slidan. För det finns andra preparat som man kan använda. Jag har ett från Hälsokosten mot torra slemhinnor, som jag tycker är bra.
Efteråt kan man lägga en dubbelvikt kompress mellan skinkorna (jodå, den sitter kvar – om man inte ägnar sej åt aerobics eller går ner i spagat). En lös bomullsbyxa utanpå, så är man redo för omvärlden igen. Kompressen köper man på Apoteket, Steril kompress Nonwoven 5x7,5 cm. Man viker den på längden innan den sticks in och lyfter ut den när man går på toaletten. Eventuellt byter man kompressen då.
Efter en vecka ungefär började besvären försvinna. Min gissning var alltså rätt. Nu vidtog nästa steg, att hitta en annan intimservett. Apoteket har ju allergitestade varor, inte minst för spädbarn. Så jag skickade min man dit att fråga. Han kom hem med Natusan baby extra sensitive – perfume free, särskilt utvecklade för nyfödda. Det måste ju bara fungera!
Servetterna är ganska stora, randiga och verkar vara lite elastiska. Men man får tåla sej ett tag, så huden hinner läkas ordentligt, innan man börjar använda dem. Man får pröva sej fram. Ett sätt att minska påverkan är att torka med toapapper efteråt, så att en del av medlet försvinner. Man behöver inte heller använda tvättservett vid varje tillfälle (om man inte använder stringtrosa). I slutfasen kan man lägga på apotekets sårsalva, LHP, i stället för Xyloproct.
Tvättservetterna får absolut inte spolas ner i toaletten! Tydliga symboler visar detta på baksidan av paketet. Öppningen är självförslutande (genomskinlig plast) och hålet är litet. Nästa servett dras upp på samma gång och jag petar alltid tillbaka den, innan jag försluter igen. Förpackningen är främst avsedd för spädbarnsvård och då har man ju ena handen redan upptagen med ungen…
Man bör också tänka på vad som kan verka stoppande för magen. Diarré gör att alla näringsämnen inte hinner sugas upp i tarmen. Då kan inte kroppen tillgodogöra sej maten ordentligt. Det kan leda till att man börjar gå ner i vikt. Är man som jag 65+ måste man vara rädd om varje kilo man har kvar. Jag har sett så många gamla i min släkt bli till ’bara skinn och ben’ efter 75. Svårt för att sitta får man också!
Jag dricker gärna Friggs Blåbärste på morron numera. Det får dra i högst 80 grader 8-10 min. Liptons Red Tea med drygt 50% svart te (som är stoppande) och minst 35% rooibos, som är ett Sydafrikanskt örtte, samt dessutom lite hibiskusblomma (ger en viss syra) tar jag gärna på eftermiddan. Får också dra i högst 80 grader men i 3-4 min. Den som klarar svart te dricker det. Jag har tyvärr fått avsmak för det sen min två månaders penicillinkur…
Sötmandel är också lugnande för magen. Jag som har gamla amalgamplomber som lätt spricker, tar hellre mandelspån och strör på marmeladsmörgåsen eller i maten. Billigaste märket är Eldorado.
Ta lite bifidusbakterier också då och då. För den som har svårt med mjölkprodukter finns bra kapslar på Hälsokosten, Lactiplus. Man tar två åt gången.
Först misstänkte jag mina inkontinensskydd, de allra minsta som var så bekväma när jag gick hemma. Jag slutade genast med dem – och fick i stället övervaka mitt vätskeintag (inte dricka stor kopp te på kvällen osv). Inget resultat.
Så småningom kom jag att misstänka mina intimservetter, som jag använt rätt länge. Jag hade till slut fått ett litet sår en bit upp mellan skinkorna och det måste åtgärdas. Xyloproct (Apoteket) är den enda effektiva salvan mot detta, vet jag sen den långa penicillinkur som gav mej IBS (= förstörd matsmältning, tar decennier att reparera). Tyvärr ger den fläck på lakanet, om man stryker på strax före läggdags. Men ack så skön och lindrande! Och läkande, inte att förglömma.
Familjeläkarboken konsulterade jag också. Där stod inte mycket annat än att ”tvål är uttorkande”. Så det blev enbart vatten i fortsättningen. Även när jag duschade. Jag använde tvål överallt utom i underlivet. Där såg jag till att bara vatten kom. Det här är lite knepigt om man är lös i magen för det mesta, men har man (mot förmodan) bidé eller toastolen intill badkaret så man kan använda handduschen, blir det inte för besvärligt. Det senare gäller mej.
Turligt nog hade min sjukgymnast tagit ledigt en vecka, annars åker jag till henne för behandling två gånger i veckan. Nu kunde jag sköta om min sveda i lugn och ro. Vattentvätt alltså, varje dag, torka med särskild handduk (som bara användes till detta) och sen Xyloproct. Tuben förvaras i kylskåpet, när den är öppnad. Annars minskas hållbarheten till endast två månader. Jag skriver på asken när den är öppnad första gången och förvarar den som sagt i kylskåpet.
Salvan är hård att trycka ut och jag brukar lägga en klick i vänstra handflatan. Sen plockar jag därifrån, när jag smetar in där bak. Jag var ju tvungen att stryka ut över sidorna också, överallt där jag använt intimservetten helt enkelt. Xyloproct är oöverträffat, som sagt. Däremot inte för slidan. För det finns andra preparat som man kan använda. Jag har ett från Hälsokosten mot torra slemhinnor, som jag tycker är bra.
Efteråt kan man lägga en dubbelvikt kompress mellan skinkorna (jodå, den sitter kvar – om man inte ägnar sej åt aerobics eller går ner i spagat). En lös bomullsbyxa utanpå, så är man redo för omvärlden igen. Kompressen köper man på Apoteket, Steril kompress Nonwoven 5x7,5 cm. Man viker den på längden innan den sticks in och lyfter ut den när man går på toaletten. Eventuellt byter man kompressen då.
Efter en vecka ungefär började besvären försvinna. Min gissning var alltså rätt. Nu vidtog nästa steg, att hitta en annan intimservett. Apoteket har ju allergitestade varor, inte minst för spädbarn. Så jag skickade min man dit att fråga. Han kom hem med Natusan baby extra sensitive – perfume free, särskilt utvecklade för nyfödda. Det måste ju bara fungera!
Servetterna är ganska stora, randiga och verkar vara lite elastiska. Men man får tåla sej ett tag, så huden hinner läkas ordentligt, innan man börjar använda dem. Man får pröva sej fram. Ett sätt att minska påverkan är att torka med toapapper efteråt, så att en del av medlet försvinner. Man behöver inte heller använda tvättservett vid varje tillfälle (om man inte använder stringtrosa). I slutfasen kan man lägga på apotekets sårsalva, LHP, i stället för Xyloproct.
Tvättservetterna får absolut inte spolas ner i toaletten! Tydliga symboler visar detta på baksidan av paketet. Öppningen är självförslutande (genomskinlig plast) och hålet är litet. Nästa servett dras upp på samma gång och jag petar alltid tillbaka den, innan jag försluter igen. Förpackningen är främst avsedd för spädbarnsvård och då har man ju ena handen redan upptagen med ungen…
Man bör också tänka på vad som kan verka stoppande för magen. Diarré gör att alla näringsämnen inte hinner sugas upp i tarmen. Då kan inte kroppen tillgodogöra sej maten ordentligt. Det kan leda till att man börjar gå ner i vikt. Är man som jag 65+ måste man vara rädd om varje kilo man har kvar. Jag har sett så många gamla i min släkt bli till ’bara skinn och ben’ efter 75. Svårt för att sitta får man också!
Jag dricker gärna Friggs Blåbärste på morron numera. Det får dra i högst 80 grader 8-10 min. Liptons Red Tea med drygt 50% svart te (som är stoppande) och minst 35% rooibos, som är ett Sydafrikanskt örtte, samt dessutom lite hibiskusblomma (ger en viss syra) tar jag gärna på eftermiddan. Får också dra i högst 80 grader men i 3-4 min. Den som klarar svart te dricker det. Jag har tyvärr fått avsmak för det sen min två månaders penicillinkur…
Sötmandel är också lugnande för magen. Jag som har gamla amalgamplomber som lätt spricker, tar hellre mandelspån och strör på marmeladsmörgåsen eller i maten. Billigaste märket är Eldorado.
Ta lite bifidusbakterier också då och då. För den som har svårt med mjölkprodukter finns bra kapslar på Hälsokosten, Lactiplus. Man tar två åt gången.
Etiketter: IBS
måndag, oktober 12, 2009
FRYST SPARRIS
I frysdisken har Findus grön sparris i paket om 200g. Tjock och fin med det sega trådiga partiet redan borttaget. Den ser ut precis som på utsidan av paketet. Fortfarande rätt dyr, men på det här sättet slipper man bli lessen över färska knippen som börjat bli skrynkliga i grönsaksdisken!
På baksidan finns ett trevligt recept för kokt sparris:
Man lägger sparrisen i en kastrull,
spolar över kallt vatten tills det täcker och tillsätter lite salt.
När vattnet kokat upp,
drar man kastrullen åt sidan och slår på 1dl kallt vatten.
Sen får sparrisen stå under lock ca 5 min, eller tills man ska äta.
De korta bitarna tillåter att man använder minsta kastrullen, om man bara ska ha en liten mängd. Då slipper man onödigt mycket kokspad.
Vill man vara riktigt säker på att sparrisen är genomkokt (för att slippa gasbildning i magen), kan man ju låta den koka i ett par minuter. Men jag har upptäckt att resultatet blir fint, när man gör som ovan.
Man kan också blanchera (koka lätt) i 3 min. Särskilt om sparrisen ska delas i bitar och blandas ner i ris eller stuvning och kanske tillagas vidare där. Då kokar jag först upp vatten i min vattenkokare (som sparar mycket energi!), häller det heta vattnet över sparrisen i kastrullen och strör i lite grovt havssalt, låter koka upp igen och sjuda lätt. Vill man vara säker på att behålla den gröna färgen, låter man locket vara av.
Sparris är ju bra mot IBS, lindrar matsmältningsbesvär och irritabel tarm. Dessutom är den avgiftande och befrämjar blodcirkulationen. Har man lågt blodtryck är det bra att tänka på det!
På baksidan finns ett trevligt recept för kokt sparris:
Man lägger sparrisen i en kastrull,
spolar över kallt vatten tills det täcker och tillsätter lite salt.
När vattnet kokat upp,
drar man kastrullen åt sidan och slår på 1dl kallt vatten.
Sen får sparrisen stå under lock ca 5 min, eller tills man ska äta.
De korta bitarna tillåter att man använder minsta kastrullen, om man bara ska ha en liten mängd. Då slipper man onödigt mycket kokspad.
Vill man vara riktigt säker på att sparrisen är genomkokt (för att slippa gasbildning i magen), kan man ju låta den koka i ett par minuter. Men jag har upptäckt att resultatet blir fint, när man gör som ovan.
Man kan också blanchera (koka lätt) i 3 min. Särskilt om sparrisen ska delas i bitar och blandas ner i ris eller stuvning och kanske tillagas vidare där. Då kokar jag först upp vatten i min vattenkokare (som sparar mycket energi!), häller det heta vattnet över sparrisen i kastrullen och strör i lite grovt havssalt, låter koka upp igen och sjuda lätt. Vill man vara säker på att behålla den gröna färgen, låter man locket vara av.
Sparris är ju bra mot IBS, lindrar matsmältningsbesvär och irritabel tarm. Dessutom är den avgiftande och befrämjar blodcirkulationen. Har man lågt blodtryck är det bra att tänka på det!
Etiketter: IBS
onsdag, februari 04, 2009
GRÖN SPARRIS I UGN
Med tanke på att färsk grön sparris är en rätt så dyr grönsak med kort hållbarhet i grönsaks-disken, kanske man tänker sej för både en eller två gånger innan man köper den. Men nu har jag ändrat mej!
I den trevliga boken SÅ STÄRKER DU DITT IMMUNFÖRSVAR av Charlotte Haigh (Lev-Nu/W&W 2007) läser jag under ”sparris” att den har renande egenskaper och kan motverka inflammationer. Det låter mycket bra för oss som har problem med magen! Den befrämjar också blodcirkulationen och är naturligt urindrivande.
Trots den gröna färgen innehåller den betakaroten, som kroppen omvandlar till A-vitamin vilket i sin tur är viktigt för synen (och en hel del annat) och liksom andra gröna grönsaker är den även C-vitaminrik. Kisel, som är bra för hår och naglar, finns också. Ett riktigt kraftpaket alltså!
Men det som verkligen fått mej att gå in för grön sparris är just att den lindrar matsmältningsbesvär, något jag behöver hjälp med eftersom jag har IBS sen några år tillbaka (klicka på ”IBS” för att läsa mera). Det betyder bl a att jag inte tål några färska grönsaker längre, till min stora sorg, eftersom de är gasbildande och det är något man definitivt ska undvika om man har IBS!
I boken finns ett enkelt recept på ugnsbakad sparris. Det tog jag till mej och fann det både lättlagat och välsmakande. Naturligtvis la jag till lite egna saker och nu ser det ut så här, när jag enbart vill njuta av en varm grönsakssmörgås i min ensamhet, till lunch kanske?
UGNSBAKAD SPARRIS
Sätt ugnen på 175 grader och gallret något ovanför mitten.
Skölj så mycket sparris du själv vill ha (halva knippan för min del)
och bryt av den träiga nedre delen. Det är mycket enkelt; man tar tag med tummen och pek-fingret på mitten av sparrisen, fattar sedan om rotänden och böjer den nedåt tills den bryts av. Så är man av med den trådiga delen!
Ta en lagom stor ugnsform (liten, i det här fallet!) och smörj.
Dela ev sparrisen en gång till och lägg i formen.
Strö över lite salt, gärna gourmet- . Det här är en liten delikatess som du gör enbart åt dej själv! Jag använder FALKSALT – SVART OLIV. Vill man ha mera syra – och tål det – finns det även med citronsmak.
Ringla försiktigt över lite sesamolja.
Lägg till slut på ett par tunna skivor blåmögelost av något slag, gorgonzola eller Cambozola (gärna med vitlök)
och ställ in i ugnen ca 15 min.
Under tiden rostar du lätt en skiva Fiberrost (Skogaholm),
brer den med lite mjölkfritt bordsmargarin,
lägger på en tunn skiva charkpålägg om du vill ha det lite mera matigt
och för sen över den bakade sparrisen i en hög ovanpå. Osten har vid det här laget smält ner (Cambozolan), men du får en härligt smaksatt sky i stället.
Klipp över lite kryddgrönt om du vill det,
eller ta några vackra blomblad från viol, ringblomma (om det finns) eller fuchsia.
Njut! Med kniv och gaffel…
En kopp nybryggt salvia-te till (finns i påsar på Hälsokosten, ska dra 10-12 min) och du har en välgörande smakfull lunch som gör din mage gott.
Salvia är nämligen desinficerande, bra mot IBS således.
Ska du ha sparrisen som tillbehör till maten, hoppar du över alla finesserna ovan och nöjer dej med ett gott salt och sesamoljan. Beräkna 2-3 stjälkar per person.
I den trevliga boken SÅ STÄRKER DU DITT IMMUNFÖRSVAR av Charlotte Haigh (Lev-Nu/W&W 2007) läser jag under ”sparris” att den har renande egenskaper och kan motverka inflammationer. Det låter mycket bra för oss som har problem med magen! Den befrämjar också blodcirkulationen och är naturligt urindrivande.
Trots den gröna färgen innehåller den betakaroten, som kroppen omvandlar till A-vitamin vilket i sin tur är viktigt för synen (och en hel del annat) och liksom andra gröna grönsaker är den även C-vitaminrik. Kisel, som är bra för hår och naglar, finns också. Ett riktigt kraftpaket alltså!
Men det som verkligen fått mej att gå in för grön sparris är just att den lindrar matsmältningsbesvär, något jag behöver hjälp med eftersom jag har IBS sen några år tillbaka (klicka på ”IBS” för att läsa mera). Det betyder bl a att jag inte tål några färska grönsaker längre, till min stora sorg, eftersom de är gasbildande och det är något man definitivt ska undvika om man har IBS!
I boken finns ett enkelt recept på ugnsbakad sparris. Det tog jag till mej och fann det både lättlagat och välsmakande. Naturligtvis la jag till lite egna saker och nu ser det ut så här, när jag enbart vill njuta av en varm grönsakssmörgås i min ensamhet, till lunch kanske?
UGNSBAKAD SPARRIS
Sätt ugnen på 175 grader och gallret något ovanför mitten.
Skölj så mycket sparris du själv vill ha (halva knippan för min del)
och bryt av den träiga nedre delen. Det är mycket enkelt; man tar tag med tummen och pek-fingret på mitten av sparrisen, fattar sedan om rotänden och böjer den nedåt tills den bryts av. Så är man av med den trådiga delen!
Ta en lagom stor ugnsform (liten, i det här fallet!) och smörj.
Dela ev sparrisen en gång till och lägg i formen.
Strö över lite salt, gärna gourmet- . Det här är en liten delikatess som du gör enbart åt dej själv! Jag använder FALKSALT – SVART OLIV. Vill man ha mera syra – och tål det – finns det även med citronsmak.
Ringla försiktigt över lite sesamolja.
Lägg till slut på ett par tunna skivor blåmögelost av något slag, gorgonzola eller Cambozola (gärna med vitlök)
och ställ in i ugnen ca 15 min.
Under tiden rostar du lätt en skiva Fiberrost (Skogaholm),
brer den med lite mjölkfritt bordsmargarin,
lägger på en tunn skiva charkpålägg om du vill ha det lite mera matigt
och för sen över den bakade sparrisen i en hög ovanpå. Osten har vid det här laget smält ner (Cambozolan), men du får en härligt smaksatt sky i stället.
Klipp över lite kryddgrönt om du vill det,
eller ta några vackra blomblad från viol, ringblomma (om det finns) eller fuchsia.
Njut! Med kniv och gaffel…
En kopp nybryggt salvia-te till (finns i påsar på Hälsokosten, ska dra 10-12 min) och du har en välgörande smakfull lunch som gör din mage gott.
Salvia är nämligen desinficerande, bra mot IBS således.
Ska du ha sparrisen som tillbehör till maten, hoppar du över alla finesserna ovan och nöjer dej med ett gott salt och sesamoljan. Beräkna 2-3 stjälkar per person.
Etiketter: IBS
tisdag, januari 27, 2009
Spenat
Enligt boken SÅ STÄRKER DU DITT IMMUNFÖRSVAR (klicka på ”Litteratur” om du vill ha författaren) är spenat en ovärderlig grönsak. Jag citerar från s 26:
”Denna bladgrönsak som är populär över hela världen sägs kunna förebygga cancer.” I det här fallet handlar det om lung-, bröst- och livmoderhalscancer. Immunförsvaret stöds också av höga halter av zink och C-vitamin.
Det låter perfekt för den som är IBS-drabbad! Här har vi ännu en grön grönsak som innehåller karotenoider (precis som morot, som är röd i stället och är bra inte bara mot infektioner utan även för synen).
Men vad man får tänka på när man har IBS är att inte äta spenaten rå! Då kommer de delar som inte brytits ner tidigare att orsaka gaser i tarmarna. Spenaten måste alltså tillagas noga!
Med tanke på oss med låg hormonprofil är det bra att understryka, att spenat även innehåller tryptofan, som är viktig för bildningen av serotonin i hjärnan. Det signalhormon som styr hunger- och mättnadskänslorna.
I frysdisken finns ett behändigt halvfabrikat, hackad spenat, från Eldorado (innehåller minst vatten) som jag gärna använder så här:
Jag kokar upp lite matlagningsgrädde (laktosfri), river i muskot och lägger ner så många bitar fryst hackad spenat som jag vill ha. Det ska ju bli som en stuvning mera, än som en sås. Låter tina, man rör om lite då och då, saltar efter smak och serverar som tillbehör till lax eller kyckling.
I boken föreslås spenatrisotto.
Det kan jag också tänka mej, men då utesluter jag löken (som är gasbildande i alla former och slag), undviker vinet (kan bli för surt!) och blandar i stället ner bitar av fryst hackad spenat som får tina i det varma riset, innan det är helt färdigkokt, dvs att det fortfarande finns lite kokvatten kvar. Parmesanen byter jag ut mot Peccorino (gjord på fårmjölk) naturligtvis.
En trevlig pastasås för 2-3 pers kan man göra så här:
En dryg dl Valio matlagningsgrädde (som är självredande) får långsamt sjuda upp medan man river rejält med muskotnöt över och lägger i en tesked havssalt (smaka av).
När grädden är lätt sjudande lägger man ner två nävar fryst hackad spenat som får tina. En rågad matsked crème fraiche rörs ner. Under tiden sätter man på vatten till fullkornspasta, önskad mängd.
När pastan är färdigkokt skedar man ner 3-4 matskedar tonfisk i olja och rör ut i spenatstuvningen. Den ska bara ’ta smak’ av tonfisken.
Servera, gärna med lite riven peccorino.
Idén med osten kommer från Nigella. Hennes recept hittar du på s 183 i FEST tillsammans med fler förslag.
”Denna bladgrönsak som är populär över hela världen sägs kunna förebygga cancer.” I det här fallet handlar det om lung-, bröst- och livmoderhalscancer. Immunförsvaret stöds också av höga halter av zink och C-vitamin.
Det låter perfekt för den som är IBS-drabbad! Här har vi ännu en grön grönsak som innehåller karotenoider (precis som morot, som är röd i stället och är bra inte bara mot infektioner utan även för synen).
Men vad man får tänka på när man har IBS är att inte äta spenaten rå! Då kommer de delar som inte brytits ner tidigare att orsaka gaser i tarmarna. Spenaten måste alltså tillagas noga!
Med tanke på oss med låg hormonprofil är det bra att understryka, att spenat även innehåller tryptofan, som är viktig för bildningen av serotonin i hjärnan. Det signalhormon som styr hunger- och mättnadskänslorna.
I frysdisken finns ett behändigt halvfabrikat, hackad spenat, från Eldorado (innehåller minst vatten) som jag gärna använder så här:
Jag kokar upp lite matlagningsgrädde (laktosfri), river i muskot och lägger ner så många bitar fryst hackad spenat som jag vill ha. Det ska ju bli som en stuvning mera, än som en sås. Låter tina, man rör om lite då och då, saltar efter smak och serverar som tillbehör till lax eller kyckling.
I boken föreslås spenatrisotto.
Det kan jag också tänka mej, men då utesluter jag löken (som är gasbildande i alla former och slag), undviker vinet (kan bli för surt!) och blandar i stället ner bitar av fryst hackad spenat som får tina i det varma riset, innan det är helt färdigkokt, dvs att det fortfarande finns lite kokvatten kvar. Parmesanen byter jag ut mot Peccorino (gjord på fårmjölk) naturligtvis.
En trevlig pastasås för 2-3 pers kan man göra så här:
En dryg dl Valio matlagningsgrädde (som är självredande) får långsamt sjuda upp medan man river rejält med muskotnöt över och lägger i en tesked havssalt (smaka av).
När grädden är lätt sjudande lägger man ner två nävar fryst hackad spenat som får tina. En rågad matsked crème fraiche rörs ner. Under tiden sätter man på vatten till fullkornspasta, önskad mängd.
När pastan är färdigkokt skedar man ner 3-4 matskedar tonfisk i olja och rör ut i spenatstuvningen. Den ska bara ’ta smak’ av tonfisken.
Servera, gärna med lite riven peccorino.
Idén med osten kommer från Nigella. Hennes recept hittar du på s 183 i FEST tillsammans med fler förslag.
Etiketter: IBS
måndag, augusti 11, 2008
IBS - hur gör man?
När man väl insett faktum att det är ”överkänslig mage” (IBS) man drabbats av, måste man se över hela sitt sätt att äta. En sak är säker, det man tyckte om och tålde förr kan ha förödande inverkan i dag. Jag fick min matsmältning förstörd av en lång penicillinkur (2 mån) och det fanns inget annat att välja på! Fyra år senare börjar jag få lite ordning på magen, men det gäller att hela tiden väga vad som går bra, vad som går bra nån enstaka gång eller två och vad som helt enkelt är ett passerat stadium – hur gott det fortfarande är.
Matsmältningen ’överreagerar’ när man minst anar det. Då brukar hela ’maski-neriet’ först stanna upp och då gäller det att få igång det så skonsamt som möjligt men snart. Sen när tarmarna väl kommit igång, brukar jag bli lös i magen. Det är inte heller bra. Då brukar jag använda de behagliga intimsavetter som numera finns att köpa både på snabbköpet och apoteket. De återställer Ph-värdet och det lindrar (efter toapapperet). Men det finns hjälpmedel i den allmänna mathållningen som man kan använda sej av.
Allt stannar:
’Stoppet’ brukar åtföljas av svidande smärta på vänstra sidan av buken, där man har den sista tredjedelen av tjocktarmen. I regel har man då ätit för mycket, eller för ofta, av något man inte längre tål, hur gott det än är – och alltid har varit. Det gäller att rannsaka hjärna och njurar. Kanske det är fler saker man syndat mot. Alltså något som varit för fett eller surt eller starkt, även på annat sätt (spirituost, om man får säja så) eller en kombination (vanligt i festliga sammanhang). I vilket fall som helst gäller det att omedelbart sluta med intaget.
Nästa steg är att motverka inflammation. Detta är viktigt eftersom en inflammation kan övergå till infektion. Det är då tempen stiger över 38 grader och vid 38,5 är det dags att åka till sjukan… Det är också då penicillinet väntar bakom kröken och det vill vi ju inte ha! Penicillinet dödar inte bara de skadliga och livshotande bakterierna utan också de som är bra och nödvändiga för oss.
Något som verkar desinficerande i tarmkanalen är t ex vissa örter vi gärna använder i matlagningen. Ett snabbt och enkelt sätt är att brygga örtte på salvia, som finns både som påsar och i lös vikt på Hälsokosten. Låt salvian dra minst 10 min, ofta 12 om det är en stor kopp och drick, gärna med något tilltugg. Numera tar jag en stor kopp salvia-te till varje frukostmål. Det håller inflammationerna borta. För mycket salvia-te eller för ofta är inte heller bra. Men en kopp om dan, regelbundet, är vad som passar mej.
Hur man startar:
Sen kommer frågan hur man får igång ’apparaten’ igen. Alla har vi något vi är lite känsliga mot, som gör oss lösa i magen. För min del är det nötter. I kylskåpet har jag min favorit, paranötter (från Hälsokosten naturligtvis), i en glasburk. Då varken torkar eller härsknar de. Jag kan nämligen bara ta en, högst två, varje gång jag behöver. Men jag njuter desto mer. Gärna till en bit god ost t ex.
Andra lösande födoämnen, förutom hasselnötter som också de bör köpas på Hälsokosten (följ Nigellas råd!), är t ex katrinplommon, men bara när det verkligen är kris. Ett osvikligt medel när jag var liten. Ta in med måtta! Några katrinplommon kan skäras i mindre bitar och kokas till en liten mängd kräm som äts med mjölk.
Kristina Andersson (FRI FRÅN MAGBESVÄR) framhåller även vindruvor, kaffe (bekant!) och söta drycker. Särskilt sorbitol, ett sötningsmedel som ingår i lightdrycker, har lösande effekt.
Är man måttligt laktosintolerant kan man pröva ett par bitar mjölkchoklad. Det fick min dotter på 80-talet, när det ännu inte fanns lactas-kapslar att köpa på apoteket. Då fick jag träffa en dietist som gick igenom hur man balanserar mathållningen i stället. Det borde man göra i dag med, använda dietisternas kunskaper i många fler sammanhang inom sjukvården!
Väl kokta rödbetor och vanlig kokt potatis till middan är också bra tills magen kommit igång. Naturligtvis ska man undvika gasbildande mat som all lök, alla kålsorter och baljväxter, råa grönsaker samt – hör och häpna – vetemjöl!
Färsk frukt får man också vara försiktig med.
Kristina Andersson förklarar det så här: fruktsockret bryts inte alltid ner fullständigt i tunntarmen utan fortsätter till tjocktarmen, där det börjar jäsa och bildar gaser. Något liknande gäller färska grönsaker. Cellväggarna bryts inte ner ordentligt under sin väg genom tunntarmen och senare börjar de jäsa. Gasbildning är oerhört smärtsamt om man har IBS (som är kronisk). Men som sagt, får man igång tarmarbetet på ett par dygn, så ordnar det sej. Det gäller att vara ute i tid, att iaktta symtomen hos sej själv.
Efter ’stopptiden’ när magen börjat arbeta igen, brukar det gå över till nästan diarré. Då kommer nästa problem – hur få stopp? Även här gäller det att inte ta i med för starka medel.
Det går för fort:
Är det riktig kris så är det tillagade blåbär som gäller - och svart te utan socker eller mjölk. Blåbärspaj med graham t ex (klicka på ’Paj’).
Men om det bara är lite irriterande löst, kan en stor kopp av Friggs Blåbärste räcka. Två påsar i en ’tebalja’ (3 dl) får dra 10 min. Är det på förmiddan kan man ta 2 tsk fruktsocker, det brukar smaka bra och piggar upp senare på eftermiddan. Jo, det tar så lång tid innan levern har byggt om fruktsockret till glukos och börjar släppa ut det i blodet.
Till middan kan fullkornspasta verka stoppande. Så fungerar det för mej.
Undvik det som är lösande. Maträtter med krossad tomat har jag märkt har lösande effekt. Och naturligtvis allt det som är nämnt ovan som man använt för att få fart på maskineriet. Rabarberpaj kan vara rent förödande, men säsongen för rabarber är ganska kort så det är lätt att undvika.
Salvia-teet är lika viktigt som tidigare. Dessutom bör man se till att ta Lactiplus (kapslar med tarmbakterier) som finns på Hälsokosten, för att ersätta de tarmbakterier som försvunnit alltför snabbt ur kroppen. I fortsättningen passar man sej för det som skapade problemet och snart har man en liten (förhoppningsvis) lista på saker man bör undvika. Samtidigt noterar man naturligtvis det som går bra och som också smeker smaklökarna.
Regelbundet intag:
En kopp salvia-te om dan som sagt.
Kryddor i matlagningen som är lugnande och mildrande:
kanel (innehåller även kumarin som man kan vara känslig mot, samt naturligt insulin som däremot är en fördel),
gurkmeja som jag nämnt i andra sammanhang, men jag måste varna för den starka färgeffekten som gärna sätter sej på servetter t ex,
timjan en trevlig krydda som är desinficerande.
Örtkryddor över huvud taget är välgörande för matsmältningen.
Skaffa gärna boken FRI FRÅN MAGBESVÄR (se ’LITTERATURLISTAN’). Den har hjälpt mej!
Matsmältningen ’överreagerar’ när man minst anar det. Då brukar hela ’maski-neriet’ först stanna upp och då gäller det att få igång det så skonsamt som möjligt men snart. Sen när tarmarna väl kommit igång, brukar jag bli lös i magen. Det är inte heller bra. Då brukar jag använda de behagliga intimsavetter som numera finns att köpa både på snabbköpet och apoteket. De återställer Ph-värdet och det lindrar (efter toapapperet). Men det finns hjälpmedel i den allmänna mathållningen som man kan använda sej av.
Allt stannar:
’Stoppet’ brukar åtföljas av svidande smärta på vänstra sidan av buken, där man har den sista tredjedelen av tjocktarmen. I regel har man då ätit för mycket, eller för ofta, av något man inte längre tål, hur gott det än är – och alltid har varit. Det gäller att rannsaka hjärna och njurar. Kanske det är fler saker man syndat mot. Alltså något som varit för fett eller surt eller starkt, även på annat sätt (spirituost, om man får säja så) eller en kombination (vanligt i festliga sammanhang). I vilket fall som helst gäller det att omedelbart sluta med intaget.
Nästa steg är att motverka inflammation. Detta är viktigt eftersom en inflammation kan övergå till infektion. Det är då tempen stiger över 38 grader och vid 38,5 är det dags att åka till sjukan… Det är också då penicillinet väntar bakom kröken och det vill vi ju inte ha! Penicillinet dödar inte bara de skadliga och livshotande bakterierna utan också de som är bra och nödvändiga för oss.
Något som verkar desinficerande i tarmkanalen är t ex vissa örter vi gärna använder i matlagningen. Ett snabbt och enkelt sätt är att brygga örtte på salvia, som finns både som påsar och i lös vikt på Hälsokosten. Låt salvian dra minst 10 min, ofta 12 om det är en stor kopp och drick, gärna med något tilltugg. Numera tar jag en stor kopp salvia-te till varje frukostmål. Det håller inflammationerna borta. För mycket salvia-te eller för ofta är inte heller bra. Men en kopp om dan, regelbundet, är vad som passar mej.
Hur man startar:
Sen kommer frågan hur man får igång ’apparaten’ igen. Alla har vi något vi är lite känsliga mot, som gör oss lösa i magen. För min del är det nötter. I kylskåpet har jag min favorit, paranötter (från Hälsokosten naturligtvis), i en glasburk. Då varken torkar eller härsknar de. Jag kan nämligen bara ta en, högst två, varje gång jag behöver. Men jag njuter desto mer. Gärna till en bit god ost t ex.
Andra lösande födoämnen, förutom hasselnötter som också de bör köpas på Hälsokosten (följ Nigellas råd!), är t ex katrinplommon, men bara när det verkligen är kris. Ett osvikligt medel när jag var liten. Ta in med måtta! Några katrinplommon kan skäras i mindre bitar och kokas till en liten mängd kräm som äts med mjölk.
Kristina Andersson (FRI FRÅN MAGBESVÄR) framhåller även vindruvor, kaffe (bekant!) och söta drycker. Särskilt sorbitol, ett sötningsmedel som ingår i lightdrycker, har lösande effekt.
Är man måttligt laktosintolerant kan man pröva ett par bitar mjölkchoklad. Det fick min dotter på 80-talet, när det ännu inte fanns lactas-kapslar att köpa på apoteket. Då fick jag träffa en dietist som gick igenom hur man balanserar mathållningen i stället. Det borde man göra i dag med, använda dietisternas kunskaper i många fler sammanhang inom sjukvården!
Väl kokta rödbetor och vanlig kokt potatis till middan är också bra tills magen kommit igång. Naturligtvis ska man undvika gasbildande mat som all lök, alla kålsorter och baljväxter, råa grönsaker samt – hör och häpna – vetemjöl!
Färsk frukt får man också vara försiktig med.
Kristina Andersson förklarar det så här: fruktsockret bryts inte alltid ner fullständigt i tunntarmen utan fortsätter till tjocktarmen, där det börjar jäsa och bildar gaser. Något liknande gäller färska grönsaker. Cellväggarna bryts inte ner ordentligt under sin väg genom tunntarmen och senare börjar de jäsa. Gasbildning är oerhört smärtsamt om man har IBS (som är kronisk). Men som sagt, får man igång tarmarbetet på ett par dygn, så ordnar det sej. Det gäller att vara ute i tid, att iaktta symtomen hos sej själv.
Efter ’stopptiden’ när magen börjat arbeta igen, brukar det gå över till nästan diarré. Då kommer nästa problem – hur få stopp? Även här gäller det att inte ta i med för starka medel.
Det går för fort:
Är det riktig kris så är det tillagade blåbär som gäller - och svart te utan socker eller mjölk. Blåbärspaj med graham t ex (klicka på ’Paj’).
Men om det bara är lite irriterande löst, kan en stor kopp av Friggs Blåbärste räcka. Två påsar i en ’tebalja’ (3 dl) får dra 10 min. Är det på förmiddan kan man ta 2 tsk fruktsocker, det brukar smaka bra och piggar upp senare på eftermiddan. Jo, det tar så lång tid innan levern har byggt om fruktsockret till glukos och börjar släppa ut det i blodet.
Till middan kan fullkornspasta verka stoppande. Så fungerar det för mej.
Undvik det som är lösande. Maträtter med krossad tomat har jag märkt har lösande effekt. Och naturligtvis allt det som är nämnt ovan som man använt för att få fart på maskineriet. Rabarberpaj kan vara rent förödande, men säsongen för rabarber är ganska kort så det är lätt att undvika.
Salvia-teet är lika viktigt som tidigare. Dessutom bör man se till att ta Lactiplus (kapslar med tarmbakterier) som finns på Hälsokosten, för att ersätta de tarmbakterier som försvunnit alltför snabbt ur kroppen. I fortsättningen passar man sej för det som skapade problemet och snart har man en liten (förhoppningsvis) lista på saker man bör undvika. Samtidigt noterar man naturligtvis det som går bra och som också smeker smaklökarna.
Regelbundet intag:
En kopp salvia-te om dan som sagt.
Kryddor i matlagningen som är lugnande och mildrande:
kanel (innehåller även kumarin som man kan vara känslig mot, samt naturligt insulin som däremot är en fördel),
gurkmeja som jag nämnt i andra sammanhang, men jag måste varna för den starka färgeffekten som gärna sätter sej på servetter t ex,
timjan en trevlig krydda som är desinficerande.
Örtkryddor över huvud taget är välgörande för matsmältningen.
Skaffa gärna boken FRI FRÅN MAGBESVÄR (se ’LITTERATURLISTAN’). Den har hjälpt mej!
Etiketter: IBS
söndag, juli 27, 2008
MARJONNÄS
Majonnäs för IBS:are
Efter att mina IBS-symtom blev definitiva tål jag inte längre sura saker. Vanlig majonnäs är helt utesluten. Jag får sveda på vänster sida längst ner i buken, där tjocktarmen böjer av mot ändtarmen. Det blir inte bättre av att jag dessutom har divertiklar, dvs tarmfickor, utmed hela tjocktarmen. Gör jag inget åt det här så vet jag hur det går: kroppstemperaturen börjar stiga, allting i magen stannar och jag blir trött, lessen och orkeslös. Först blir jag hård i magen och efter ett par dar kommer diarrén. Så kan man naturligtvis inte fortsätta.
Bästa motmedlet är förstås att inte äta sånt som ger besvär (allt surt, fett och starkt kryddat!) men majonnäs är något som ingår i väldigt många rätter, inte minst på sommaren. En god potatissallad med gräddfilsdressing t ex, hur smakar den utan majonnäs inblandad? En räkmacka med hårdkokt ägg? Jo, något fattas – och hur ersätter man det? Att leva på smaklös dietmat resten av livet, det vill jag verkligen inte göra! Efter många provningar har jag nu äntligen fått fram en ersättning som verkligen är god och som gör att jag inte längre behöver sakna majonnäs. Den här smakar nämligen så mycket bättre!
MARJONNÄS:
I en mindre skål blandas
en del laktosfri gräddfil med
två delar vanlig crème fraiche.
Vanlig crème fraiche är ’gräddigare’ i konsistensen än den laktosfria och jag räknar med att den laktosfria gräddfilen balanserar eventuella laktosrester i crème fraichen.
Jag ger inga mängder eftersom det kommer an på var och en hur mycket gräddfilsdressing man behöver och till vad. Använd ögonmåttet.
Salta. Jag tar olivflingsalt (FALKSALT), några nypor – det har en mild syra som jag faktiskt tål. Ska man laga till en familj, tar man naturligtvis ett billigare salt med smak, Herbamare t ex. Min dressing ska bara vara för två personer och då kan man kosta på sej lite lyxigare smaktillsatser. Om min dotter fortfarande bodde hemma tog jag naturligtvis Herbamare i stället. Finns på Hälsokosten – och är värt pengarna.
Rejält med gurkmeja, färgen ska bli ’majonnäsgul’, eller nästan i alla fall. Smaken är mycket mild, så det är ingen risk att man tar för mycket. Jag rör ner i åtminstone tre omgångar, så färgen blir nästan ’majonnäsgul’.
Blanda väl och smaka av.
I vissa fall – om man ska ha dressingen till fisk – kan jag rekommendera lite dragon, men bara lite! Annars är finklippt dill gott.
Låt dressingen stå och ”ta smak” ett tag.
Gurkmeja har jag börjat använda allt mer, sen jag läste i FRI FRÅN MAGBESVÄR (klicka på ”LITTERATUR”) att den mildrar magbesvär, särskilt gaser, som är mycket smärtsamt för min del (IBS förekommer i många olika variationer). Det starka färgämnet, som ersätter saffran i vissa maträtter, är en effektiv antioxidant som lindrar inflammationer (precis vad jag behöver!) och även förebygger fettinlagringar på artärväggarna (de blodådror som går ut från hjärtat). Det finns också B3, kalcium och järn i gurkmeja (se SÅ STÄRKER DU DITT IMMUNFÖRSVAR s 114).
Nu är dressingen klar att användas!
Till potatissallad:
Skala och skiva kall kokt potatis ner i en salladsskål.
Skeda lite av dressingen över det första lagret potatis. Fortsätt att varva potatis och dressing tillsammans med finklippt kryddgrönt. Den som inte lider av IBS kan strö i finstrimlad salladslök, kapris, skivade rädisor t ex eller servera i skålar bredvid, så kan den som tål välja själv. Jag varvar ofta ingredienserna till en sallad på det här sättet, så slipper man ’gräva om’ i skålen och kladda ner kanterna. Själv har jag naturligtvis inga råa grönsaker i potatissalladen, eftersom de är gasbildande.
Överst klipper jag över lite kryddgrönt och strör ätliga blomblad (pensé, röd tusensköna, ringblommeblad, kronblad av solros etc).
Här tycker jag gulbruna penséer passar tillsammans med tusensköna.
Till kycklingsallad med fullkornspasta:
Varva ingredienserna som ovan. Även här passar lite dragon bra i dressingen.
Klipp gärna över färsk citronmeliss.
De i hushållet som tål råa grönsaker får själva skära ner dem i sin djuptallrik, innan de tar sin portion, strimlad romansallad t ex.
Till räkmacka med hårdkokt ägg på Fiberrost (Skogaholm) eller Balansbröd (AXA).
Till pocherad lax – klicka på ”Fisk”.
Efter att mina IBS-symtom blev definitiva tål jag inte längre sura saker. Vanlig majonnäs är helt utesluten. Jag får sveda på vänster sida längst ner i buken, där tjocktarmen böjer av mot ändtarmen. Det blir inte bättre av att jag dessutom har divertiklar, dvs tarmfickor, utmed hela tjocktarmen. Gör jag inget åt det här så vet jag hur det går: kroppstemperaturen börjar stiga, allting i magen stannar och jag blir trött, lessen och orkeslös. Först blir jag hård i magen och efter ett par dar kommer diarrén. Så kan man naturligtvis inte fortsätta.
Bästa motmedlet är förstås att inte äta sånt som ger besvär (allt surt, fett och starkt kryddat!) men majonnäs är något som ingår i väldigt många rätter, inte minst på sommaren. En god potatissallad med gräddfilsdressing t ex, hur smakar den utan majonnäs inblandad? En räkmacka med hårdkokt ägg? Jo, något fattas – och hur ersätter man det? Att leva på smaklös dietmat resten av livet, det vill jag verkligen inte göra! Efter många provningar har jag nu äntligen fått fram en ersättning som verkligen är god och som gör att jag inte längre behöver sakna majonnäs. Den här smakar nämligen så mycket bättre!
MARJONNÄS:
I en mindre skål blandas
en del laktosfri gräddfil med
två delar vanlig crème fraiche.
Vanlig crème fraiche är ’gräddigare’ i konsistensen än den laktosfria och jag räknar med att den laktosfria gräddfilen balanserar eventuella laktosrester i crème fraichen.
Jag ger inga mängder eftersom det kommer an på var och en hur mycket gräddfilsdressing man behöver och till vad. Använd ögonmåttet.
Salta. Jag tar olivflingsalt (FALKSALT), några nypor – det har en mild syra som jag faktiskt tål. Ska man laga till en familj, tar man naturligtvis ett billigare salt med smak, Herbamare t ex. Min dressing ska bara vara för två personer och då kan man kosta på sej lite lyxigare smaktillsatser. Om min dotter fortfarande bodde hemma tog jag naturligtvis Herbamare i stället. Finns på Hälsokosten – och är värt pengarna.
Rejält med gurkmeja, färgen ska bli ’majonnäsgul’, eller nästan i alla fall. Smaken är mycket mild, så det är ingen risk att man tar för mycket. Jag rör ner i åtminstone tre omgångar, så färgen blir nästan ’majonnäsgul’.
Blanda väl och smaka av.
I vissa fall – om man ska ha dressingen till fisk – kan jag rekommendera lite dragon, men bara lite! Annars är finklippt dill gott.
Låt dressingen stå och ”ta smak” ett tag.
Gurkmeja har jag börjat använda allt mer, sen jag läste i FRI FRÅN MAGBESVÄR (klicka på ”LITTERATUR”) att den mildrar magbesvär, särskilt gaser, som är mycket smärtsamt för min del (IBS förekommer i många olika variationer). Det starka färgämnet, som ersätter saffran i vissa maträtter, är en effektiv antioxidant som lindrar inflammationer (precis vad jag behöver!) och även förebygger fettinlagringar på artärväggarna (de blodådror som går ut från hjärtat). Det finns också B3, kalcium och järn i gurkmeja (se SÅ STÄRKER DU DITT IMMUNFÖRSVAR s 114).
Nu är dressingen klar att användas!
Till potatissallad:
Skala och skiva kall kokt potatis ner i en salladsskål.
Skeda lite av dressingen över det första lagret potatis. Fortsätt att varva potatis och dressing tillsammans med finklippt kryddgrönt. Den som inte lider av IBS kan strö i finstrimlad salladslök, kapris, skivade rädisor t ex eller servera i skålar bredvid, så kan den som tål välja själv. Jag varvar ofta ingredienserna till en sallad på det här sättet, så slipper man ’gräva om’ i skålen och kladda ner kanterna. Själv har jag naturligtvis inga råa grönsaker i potatissalladen, eftersom de är gasbildande.
Överst klipper jag över lite kryddgrönt och strör ätliga blomblad (pensé, röd tusensköna, ringblommeblad, kronblad av solros etc).
Här tycker jag gulbruna penséer passar tillsammans med tusensköna.
Till kycklingsallad med fullkornspasta:
Varva ingredienserna som ovan. Även här passar lite dragon bra i dressingen.
Klipp gärna över färsk citronmeliss.
De i hushållet som tål råa grönsaker får själva skära ner dem i sin djuptallrik, innan de tar sin portion, strimlad romansallad t ex.
Till räkmacka med hårdkokt ägg på Fiberrost (Skogaholm) eller Balansbröd (AXA).
Till pocherad lax – klicka på ”Fisk”.
Etiketter: IBS
