tisdag, januari 27, 2009
Spenat
Enligt boken SÅ STÄRKER DU DITT IMMUNFÖRSVAR (klicka på ”Litteratur” om du vill ha författaren) är spenat en ovärderlig grönsak. Jag citerar från s 26:
”Denna bladgrönsak som är populär över hela världen sägs kunna förebygga cancer.” I det här fallet handlar det om lung-, bröst- och livmoderhalscancer. Immunförsvaret stöds också av höga halter av zink och C-vitamin.
Det låter perfekt för den som är IBS-drabbad! Här har vi ännu en grön grönsak som innehåller karotenoider (precis som morot, som är röd i stället och är bra inte bara mot infektioner utan även för synen).
Men vad man får tänka på när man har IBS är att inte äta spenaten rå! Då kommer de delar som inte brytits ner tidigare att orsaka gaser i tarmarna. Spenaten måste alltså tillagas noga!
Med tanke på oss med låg hormonprofil är det bra att understryka, att spenat även innehåller tryptofan, som är viktig för bildningen av serotonin i hjärnan. Det signalhormon som styr hunger- och mättnadskänslorna.
I frysdisken finns ett behändigt halvfabrikat, hackad spenat, från Eldorado (innehåller minst vatten) som jag gärna använder så här:
Jag kokar upp lite matlagningsgrädde (laktosfri), river i muskot och lägger ner så många bitar fryst hackad spenat som jag vill ha. Det ska ju bli som en stuvning mera, än som en sås. Låter tina, man rör om lite då och då, saltar efter smak och serverar som tillbehör till lax eller kyckling.
I boken föreslås spenatrisotto.
Det kan jag också tänka mej, men då utesluter jag löken (som är gasbildande i alla former och slag), undviker vinet (kan bli för surt!) och blandar i stället ner bitar av fryst hackad spenat som får tina i det varma riset, innan det är helt färdigkokt, dvs att det fortfarande finns lite kokvatten kvar. Parmesanen byter jag ut mot Peccorino (gjord på fårmjölk) naturligtvis.
En trevlig pastasås för 2-3 pers kan man göra så här:
En dryg dl Valio matlagningsgrädde (som är självredande) får långsamt sjuda upp medan man river rejält med muskotnöt över och lägger i en tesked havssalt (smaka av).
När grädden är lätt sjudande lägger man ner två nävar fryst hackad spenat som får tina. En rågad matsked crème fraiche rörs ner. Under tiden sätter man på vatten till fullkornspasta, önskad mängd.
När pastan är färdigkokt skedar man ner 3-4 matskedar tonfisk i olja och rör ut i spenatstuvningen. Den ska bara ’ta smak’ av tonfisken.
Servera, gärna med lite riven peccorino.
Idén med osten kommer från Nigella. Hennes recept hittar du på s 183 i FEST tillsammans med fler förslag.
”Denna bladgrönsak som är populär över hela världen sägs kunna förebygga cancer.” I det här fallet handlar det om lung-, bröst- och livmoderhalscancer. Immunförsvaret stöds också av höga halter av zink och C-vitamin.
Det låter perfekt för den som är IBS-drabbad! Här har vi ännu en grön grönsak som innehåller karotenoider (precis som morot, som är röd i stället och är bra inte bara mot infektioner utan även för synen).
Men vad man får tänka på när man har IBS är att inte äta spenaten rå! Då kommer de delar som inte brytits ner tidigare att orsaka gaser i tarmarna. Spenaten måste alltså tillagas noga!
Med tanke på oss med låg hormonprofil är det bra att understryka, att spenat även innehåller tryptofan, som är viktig för bildningen av serotonin i hjärnan. Det signalhormon som styr hunger- och mättnadskänslorna.
I frysdisken finns ett behändigt halvfabrikat, hackad spenat, från Eldorado (innehåller minst vatten) som jag gärna använder så här:
Jag kokar upp lite matlagningsgrädde (laktosfri), river i muskot och lägger ner så många bitar fryst hackad spenat som jag vill ha. Det ska ju bli som en stuvning mera, än som en sås. Låter tina, man rör om lite då och då, saltar efter smak och serverar som tillbehör till lax eller kyckling.
I boken föreslås spenatrisotto.
Det kan jag också tänka mej, men då utesluter jag löken (som är gasbildande i alla former och slag), undviker vinet (kan bli för surt!) och blandar i stället ner bitar av fryst hackad spenat som får tina i det varma riset, innan det är helt färdigkokt, dvs att det fortfarande finns lite kokvatten kvar. Parmesanen byter jag ut mot Peccorino (gjord på fårmjölk) naturligtvis.
En trevlig pastasås för 2-3 pers kan man göra så här:
En dryg dl Valio matlagningsgrädde (som är självredande) får långsamt sjuda upp medan man river rejält med muskotnöt över och lägger i en tesked havssalt (smaka av).
När grädden är lätt sjudande lägger man ner två nävar fryst hackad spenat som får tina. En rågad matsked crème fraiche rörs ner. Under tiden sätter man på vatten till fullkornspasta, önskad mängd.
När pastan är färdigkokt skedar man ner 3-4 matskedar tonfisk i olja och rör ut i spenatstuvningen. Den ska bara ’ta smak’ av tonfisken.
Servera, gärna med lite riven peccorino.
Idén med osten kommer från Nigella. Hennes recept hittar du på s 183 i FEST tillsammans med fler förslag.
Etiketter: IBS
# skrivet av Maia H @ 13:48 
