måndag, augusti 11, 2008
BENFRI KOTLETTRAD (efter Nigella)
COOP har kommit ut med benfri fläskkotlett av svenskt griskött i förpackningar på knappa kilot. En tunn del av svålen är kvar men vänd mot undersidan av plastförpackningen, så den inte syns. Jag tänkte genast på Nigellas fläskstek med kummin, citron och vitlök på s 199 i FEST (klicka på ’LITTERATUR’). Hennes förslag på marinad till benfri fläskkarré tyckte jag lät lockande. Hon nämner det i inledningen som alternativ till kotlettraden som hon naturligtvis steker med ben i ugnen. Ligger den ett dygn i kylskåpet blir den lite mörare, enligt hennes åsikt. För min del kan den benfria fläskkotletten ligga några dar i kylskåpet i sin förpackning, innan den marineras. Då blir den lite mörare än om man tillagar den direkt. Den går också bra att laga till genast med marineringen nedan, men den blir som sagt inte lika mör då. Naturligtvis kan man skära skivor och grilla som produkten är tänkt från början.
Det fina med den här smakblandningen är framför allt citronsaften och de lite exotiska kryddorna. Jag har naturligtvis dragit ner på det starka (peppar och chili), eftersom jag numera har IBS (se under ’Recept’). Vitlöken är också viktig, men COOP har en mycket god vitlökspasta ”Garlic” på tub som jag gärna använder istället.
Marinad:
I en låg skål som rymmer fläsksteken blandar jag
en matsked vitlökspasta,
en halv tesked Herbamare (eller vanligt salt),
en knivsudd (halvt kryddmått?) mald kryddnejlika,
ännu mindre spiskummin (i stället för vanlig kummin),
en matsked citronsaft (ungefär från en halv liten citron),
ett par lagerblad, delade i två-tre bitar,
två matskedar rapsolja (eftersom den är smaklös)
och rör ihop noga.
Sen vänder jag steken i blandningen, även svålsidan, och lägger ner köttet i skålen med svålsidan uppåt, täcker med Gladpack och ställer in i kylskåpet till dagen därpå.
Nästa dag sätter jag ugnen på 170 grader med gallret i mitten.
Fläsksteken placerar jag i en liten ugnspanna med galler, där jag häller en bottenskyla med hett vatten. Översidan skårar jag på snedden och skrapar ur det sista av marinaden ur skålen, så det mesta hamnar i skårorna och lägger lagerbladsbitarna ovanpå. Då blir de lätta att plocka bort vid serveringen.
Sedan sticker jag in en stektermometer (måtta på utsidan först, så att spetsen kommer mitt i köttbiten) och ställer in gradtalet på 65 grader. Då kommer innertemperaturen att bli alldeles lagom, eftersom värmen alltid stiger något efter det att man tagit steken ur ugnen. Den som vill ha lite lättare stekt, sätter något lägre temperatur, 3-4 grader kanske. Jag brukar låta stektermometern sitta kvar medan köttet svalnar. Då ser jag när steken går att hantera utan att jag bränner fingrarna.
Eftersom vi bara är två hemma numera så kommer den här steken att räcka till flera middagar. Vi äter oss inte mätta på kött! Kött är en krydda! Klicka gärna på ’kött’ under ’Artiklar’ och läs där. Skyn sparar jag till senare, då jag gör sås av den (med redning av potatismjöl – en tesked/dl vätska) och värmer skivorna av steken i såsen.
Naturligtvis kan man göra som Nigella, skära en lök i skivor och lägga i ett lager som steken får vila på i ugnen, men eftersom all lök är gasbildande får jag avstå från det. Lägger man lök under steken, tar man naturligtvis bort gallret (och är sparsam med det heta vattnet).
Sen kan man servera med kokt eller bakad potatis eller kanske sötpotatismos (också Nigellas idé, i så fall till kalla skivor – klicka på ’Potatis’) och med färska grönsaker eller rostade rotsaker till, allt efter egen smak. Jag väljer helst gräddstuvad svamp (med tärningar av aubergine som fått steka med) som tillbehör (skonsammast för magen). Färsk avocado går också bra (samma skäl).
Man kan också göra Mangosåsen som finns under ’Sås’ men utan lök i mitt fall.
Det fina med den här smakblandningen är framför allt citronsaften och de lite exotiska kryddorna. Jag har naturligtvis dragit ner på det starka (peppar och chili), eftersom jag numera har IBS (se under ’Recept’). Vitlöken är också viktig, men COOP har en mycket god vitlökspasta ”Garlic” på tub som jag gärna använder istället.
Marinad:
I en låg skål som rymmer fläsksteken blandar jag
en matsked vitlökspasta,
en halv tesked Herbamare (eller vanligt salt),
en knivsudd (halvt kryddmått?) mald kryddnejlika,
ännu mindre spiskummin (i stället för vanlig kummin),
en matsked citronsaft (ungefär från en halv liten citron),
ett par lagerblad, delade i två-tre bitar,
två matskedar rapsolja (eftersom den är smaklös)
och rör ihop noga.
Sen vänder jag steken i blandningen, även svålsidan, och lägger ner köttet i skålen med svålsidan uppåt, täcker med Gladpack och ställer in i kylskåpet till dagen därpå.
Nästa dag sätter jag ugnen på 170 grader med gallret i mitten.
Fläsksteken placerar jag i en liten ugnspanna med galler, där jag häller en bottenskyla med hett vatten. Översidan skårar jag på snedden och skrapar ur det sista av marinaden ur skålen, så det mesta hamnar i skårorna och lägger lagerbladsbitarna ovanpå. Då blir de lätta att plocka bort vid serveringen.
Sedan sticker jag in en stektermometer (måtta på utsidan först, så att spetsen kommer mitt i köttbiten) och ställer in gradtalet på 65 grader. Då kommer innertemperaturen att bli alldeles lagom, eftersom värmen alltid stiger något efter det att man tagit steken ur ugnen. Den som vill ha lite lättare stekt, sätter något lägre temperatur, 3-4 grader kanske. Jag brukar låta stektermometern sitta kvar medan köttet svalnar. Då ser jag när steken går att hantera utan att jag bränner fingrarna.
Eftersom vi bara är två hemma numera så kommer den här steken att räcka till flera middagar. Vi äter oss inte mätta på kött! Kött är en krydda! Klicka gärna på ’kött’ under ’Artiklar’ och läs där. Skyn sparar jag till senare, då jag gör sås av den (med redning av potatismjöl – en tesked/dl vätska) och värmer skivorna av steken i såsen.
Naturligtvis kan man göra som Nigella, skära en lök i skivor och lägga i ett lager som steken får vila på i ugnen, men eftersom all lök är gasbildande får jag avstå från det. Lägger man lök under steken, tar man naturligtvis bort gallret (och är sparsam med det heta vattnet).
Sen kan man servera med kokt eller bakad potatis eller kanske sötpotatismos (också Nigellas idé, i så fall till kalla skivor – klicka på ’Potatis’) och med färska grönsaker eller rostade rotsaker till, allt efter egen smak. Jag väljer helst gräddstuvad svamp (med tärningar av aubergine som fått steka med) som tillbehör (skonsammast för magen). Färsk avocado går också bra (samma skäl).
Man kan också göra Mangosåsen som finns under ’Sås’ men utan lök i mitt fall.
Etiketter: Ugnsbakat
SÖTPOTATISMOS
Sötpotatis har börjat bli vanlig i grönsaksdiskarna. Det är en ganska stor, spolformad rotsak med rödaktigt skal och innehåll. Smaken är sötaktig. Konsistensen påminner om potatis men sorterna är inte släkt. Min man gick och nöp i rotfrukterna, medan jag, som smakat paj på sötpotatis för länge sedan och då tyckte att den var alldeles för söt, inte visade något större intresse.
När så Nigella hade ett recept med sötpotatis i sin bok FEST (se presentation under ”juli 2008”) där hon blandar den med vanlig potatis, blev jag uppmuntrad att pröva den. Därmed borde den söta smaken inte bli så påträngande. Till skillnad från Nigella har jag alltid tyckt om smaksatt potatismos, gärna med vitlök (numera tar jag COOP:s Vitlökspasta) men också med rotselleri (två delar potatis till en del selleri). Jag saltar alltid i kokvattnet till potatisen, vanligt grovsalt, och lägger gärna i en rosmarinkvist när det bara ska vara vanligt potatismos.
Gamla Fogtdals (klicka på ’LITTERATUR’) har ett recept på ugnsbakad sötpotatis. Nigella ugnsbakar sin och kokar den vanliga potatisen, mosar sen med olivolja och river ordentligt med muskot i. Man tar lika mycket sötpotatis som vanlig potatis.
SÖTPOTATISMOS för flera:
Räkna med att en sötpotatis räcker för två. Välj lika stor volym mjölig potatis.
Sätt ugnen på 200 grader och gallret i mitten.
Lägg de sköljda sötpotatisarna i en rostfri form. Men stick inte igenom skalet! Det behövs inte. Innehållet krymper under bakningen. Skalet förblir helt och den goda saften blir kvar innanför. Baka i ca 1 timme. Låt den färdiga sötpotatisen svalna tills den blir hanterbar.
Under tiden skala den mjöliga potatisen och skär i bitar. Koka mjuk i saltat vatten. När den är klar hälls en del av kokspadet över i ett mått, medan resten hälls av. Det sparade spadet tillsätts vid mosningen (med potatisstöt) i lagom mängd. Man prövar sej fram.
Riv över rejält med muskotnöt.
Gör sedan som Nigella föreslår – öppna sötpotatisen försiktig över potatismoset. Det är lätt att riva upp skalet, när den inte längre är så het. Mosa den tillsammans med potatismoset. Smaka av. Kolla saltmängden.
Tillsätt 1-2 matskedar grädde som rörs ner. Det rundar av smaken.
Servera till kall kassler i tunna skivor.
Tillbehör:
Ugnsbakade champinjonhattar om det finns stora fina i grönsaksdisken. Klicka på ”Svamp” för receptet. För vanliga vita champinjoner beräkna två per person. Jag ställer in formen bredvid sötpotatisen, när det är ca en kvart kvar av tiden.
SÖTPOTATISMOS för två:
Köp en bakpotatis och en sötpotatis, ungefär lika stora.
Sätt ugnen på 200 grader och gallret i mitten.
Stick hål i den sköljda bakpotatisen och lägg den på gallret i ugnen.
Lägg den sköljda sötpotatisen i en liten ugnsform och ställ bredvid på gallret, ev ställer man in den en kvart senare, om bakpotatisen är större.
Låt baka minst en timme. Känn med sticka om potatisen är genombakad. På sötpotatisen är skalet löst.
Ta ut och låt svalna något.
Dela bakpotatisen och gröp ur innehållet i en skål med flat botten. Mosa med lite grädde. Strö över salt (Herbamare t ex) och riv över ordentligt med muskotnöt.
Håll sötpotatisen över moset och riv av skalet. Eventuell saft droppar ner, men jag har aldrig lyckats med det. Mosa ner sötpotatisen i potatismoset. Blanda väl. Tillsätt möjligen lite mer grädde (matlagnings-).
Servera till några kalla skivor av benfri kotlettrad i ugn (klicka på ’Ugnsbakat’) med sås av skyn. Avocado till eller – för den som tål – tinad broccoli med lite Herbamare.
Variant:
Stekt kryddkorv av någon sort. Snitta sidorna innan den steks.
En halv avokado per person.
Sötpotatis är minst lika nyttig som morötter.
Den innehåller mycket C-vitamin och betakaroten (som förebygger cancer). Även E-vitamin (bra för hyn) och B6 finns, samt järn, kalium och rikt med fibrer (sänker kolesterolhalten och förbättrar matsmältningen).
Uppgifterna kommer från SÅ STÄRKER DU DITT IMMUNFÖRSVAR av Charlotte Haigh (klicka på 'LITTERATUR'). Hon har också ett trevligt salladsrecept med kokt sötpotatis, gröna grönsaker och valnötter med dressing av crème fraiche och vitvinsvinäger. Men eftersom jag inte längre tål råa grönsaker, de är ju gasbildande, så får jag avstå från det. Champinjoner och avocado går bra däremot.
När så Nigella hade ett recept med sötpotatis i sin bok FEST (se presentation under ”juli 2008”) där hon blandar den med vanlig potatis, blev jag uppmuntrad att pröva den. Därmed borde den söta smaken inte bli så påträngande. Till skillnad från Nigella har jag alltid tyckt om smaksatt potatismos, gärna med vitlök (numera tar jag COOP:s Vitlökspasta) men också med rotselleri (två delar potatis till en del selleri). Jag saltar alltid i kokvattnet till potatisen, vanligt grovsalt, och lägger gärna i en rosmarinkvist när det bara ska vara vanligt potatismos.
Gamla Fogtdals (klicka på ’LITTERATUR’) har ett recept på ugnsbakad sötpotatis. Nigella ugnsbakar sin och kokar den vanliga potatisen, mosar sen med olivolja och river ordentligt med muskot i. Man tar lika mycket sötpotatis som vanlig potatis.
SÖTPOTATISMOS för flera:
Räkna med att en sötpotatis räcker för två. Välj lika stor volym mjölig potatis.
Sätt ugnen på 200 grader och gallret i mitten.
Lägg de sköljda sötpotatisarna i en rostfri form. Men stick inte igenom skalet! Det behövs inte. Innehållet krymper under bakningen. Skalet förblir helt och den goda saften blir kvar innanför. Baka i ca 1 timme. Låt den färdiga sötpotatisen svalna tills den blir hanterbar.
Under tiden skala den mjöliga potatisen och skär i bitar. Koka mjuk i saltat vatten. När den är klar hälls en del av kokspadet över i ett mått, medan resten hälls av. Det sparade spadet tillsätts vid mosningen (med potatisstöt) i lagom mängd. Man prövar sej fram.
Riv över rejält med muskotnöt.
Gör sedan som Nigella föreslår – öppna sötpotatisen försiktig över potatismoset. Det är lätt att riva upp skalet, när den inte längre är så het. Mosa den tillsammans med potatismoset. Smaka av. Kolla saltmängden.
Tillsätt 1-2 matskedar grädde som rörs ner. Det rundar av smaken.
Servera till kall kassler i tunna skivor.
Tillbehör:
Ugnsbakade champinjonhattar om det finns stora fina i grönsaksdisken. Klicka på ”Svamp” för receptet. För vanliga vita champinjoner beräkna två per person. Jag ställer in formen bredvid sötpotatisen, när det är ca en kvart kvar av tiden.
SÖTPOTATISMOS för två:
Köp en bakpotatis och en sötpotatis, ungefär lika stora.
Sätt ugnen på 200 grader och gallret i mitten.
Stick hål i den sköljda bakpotatisen och lägg den på gallret i ugnen.
Lägg den sköljda sötpotatisen i en liten ugnsform och ställ bredvid på gallret, ev ställer man in den en kvart senare, om bakpotatisen är större.
Låt baka minst en timme. Känn med sticka om potatisen är genombakad. På sötpotatisen är skalet löst.
Ta ut och låt svalna något.
Dela bakpotatisen och gröp ur innehållet i en skål med flat botten. Mosa med lite grädde. Strö över salt (Herbamare t ex) och riv över ordentligt med muskotnöt.
Håll sötpotatisen över moset och riv av skalet. Eventuell saft droppar ner, men jag har aldrig lyckats med det. Mosa ner sötpotatisen i potatismoset. Blanda väl. Tillsätt möjligen lite mer grädde (matlagnings-).
Servera till några kalla skivor av benfri kotlettrad i ugn (klicka på ’Ugnsbakat’) med sås av skyn. Avocado till eller – för den som tål – tinad broccoli med lite Herbamare.
Variant:
Stekt kryddkorv av någon sort. Snitta sidorna innan den steks.
En halv avokado per person.
Sötpotatis är minst lika nyttig som morötter.
Den innehåller mycket C-vitamin och betakaroten (som förebygger cancer). Även E-vitamin (bra för hyn) och B6 finns, samt järn, kalium och rikt med fibrer (sänker kolesterolhalten och förbättrar matsmältningen).
Uppgifterna kommer från SÅ STÄRKER DU DITT IMMUNFÖRSVAR av Charlotte Haigh (klicka på 'LITTERATUR'). Hon har också ett trevligt salladsrecept med kokt sötpotatis, gröna grönsaker och valnötter med dressing av crème fraiche och vitvinsvinäger. Men eftersom jag inte längre tål råa grönsaker, de är ju gasbildande, så får jag avstå från det. Champinjoner och avocado går bra däremot.
Etiketter: Potatis
IBS - hur gör man?
När man väl insett faktum att det är ”överkänslig mage” (IBS) man drabbats av, måste man se över hela sitt sätt att äta. En sak är säker, det man tyckte om och tålde förr kan ha förödande inverkan i dag. Jag fick min matsmältning förstörd av en lång penicillinkur (2 mån) och det fanns inget annat att välja på! Fyra år senare börjar jag få lite ordning på magen, men det gäller att hela tiden väga vad som går bra, vad som går bra nån enstaka gång eller två och vad som helt enkelt är ett passerat stadium – hur gott det fortfarande är.
Matsmältningen ’överreagerar’ när man minst anar det. Då brukar hela ’maski-neriet’ först stanna upp och då gäller det att få igång det så skonsamt som möjligt men snart. Sen när tarmarna väl kommit igång, brukar jag bli lös i magen. Det är inte heller bra. Då brukar jag använda de behagliga intimsavetter som numera finns att köpa både på snabbköpet och apoteket. De återställer Ph-värdet och det lindrar (efter toapapperet). Men det finns hjälpmedel i den allmänna mathållningen som man kan använda sej av.
Allt stannar:
’Stoppet’ brukar åtföljas av svidande smärta på vänstra sidan av buken, där man har den sista tredjedelen av tjocktarmen. I regel har man då ätit för mycket, eller för ofta, av något man inte längre tål, hur gott det än är – och alltid har varit. Det gäller att rannsaka hjärna och njurar. Kanske det är fler saker man syndat mot. Alltså något som varit för fett eller surt eller starkt, även på annat sätt (spirituost, om man får säja så) eller en kombination (vanligt i festliga sammanhang). I vilket fall som helst gäller det att omedelbart sluta med intaget.
Nästa steg är att motverka inflammation. Detta är viktigt eftersom en inflammation kan övergå till infektion. Det är då tempen stiger över 38 grader och vid 38,5 är det dags att åka till sjukan… Det är också då penicillinet väntar bakom kröken och det vill vi ju inte ha! Penicillinet dödar inte bara de skadliga och livshotande bakterierna utan också de som är bra och nödvändiga för oss.
Något som verkar desinficerande i tarmkanalen är t ex vissa örter vi gärna använder i matlagningen. Ett snabbt och enkelt sätt är att brygga örtte på salvia, som finns både som påsar och i lös vikt på Hälsokosten. Låt salvian dra minst 10 min, ofta 12 om det är en stor kopp och drick, gärna med något tilltugg. Numera tar jag en stor kopp salvia-te till varje frukostmål. Det håller inflammationerna borta. För mycket salvia-te eller för ofta är inte heller bra. Men en kopp om dan, regelbundet, är vad som passar mej.
Hur man startar:
Sen kommer frågan hur man får igång ’apparaten’ igen. Alla har vi något vi är lite känsliga mot, som gör oss lösa i magen. För min del är det nötter. I kylskåpet har jag min favorit, paranötter (från Hälsokosten naturligtvis), i en glasburk. Då varken torkar eller härsknar de. Jag kan nämligen bara ta en, högst två, varje gång jag behöver. Men jag njuter desto mer. Gärna till en bit god ost t ex.
Andra lösande födoämnen, förutom hasselnötter som också de bör köpas på Hälsokosten (följ Nigellas råd!), är t ex katrinplommon, men bara när det verkligen är kris. Ett osvikligt medel när jag var liten. Ta in med måtta! Några katrinplommon kan skäras i mindre bitar och kokas till en liten mängd kräm som äts med mjölk.
Kristina Andersson (FRI FRÅN MAGBESVÄR) framhåller även vindruvor, kaffe (bekant!) och söta drycker. Särskilt sorbitol, ett sötningsmedel som ingår i lightdrycker, har lösande effekt.
Är man måttligt laktosintolerant kan man pröva ett par bitar mjölkchoklad. Det fick min dotter på 80-talet, när det ännu inte fanns lactas-kapslar att köpa på apoteket. Då fick jag träffa en dietist som gick igenom hur man balanserar mathållningen i stället. Det borde man göra i dag med, använda dietisternas kunskaper i många fler sammanhang inom sjukvården!
Väl kokta rödbetor och vanlig kokt potatis till middan är också bra tills magen kommit igång. Naturligtvis ska man undvika gasbildande mat som all lök, alla kålsorter och baljväxter, råa grönsaker samt – hör och häpna – vetemjöl!
Färsk frukt får man också vara försiktig med.
Kristina Andersson förklarar det så här: fruktsockret bryts inte alltid ner fullständigt i tunntarmen utan fortsätter till tjocktarmen, där det börjar jäsa och bildar gaser. Något liknande gäller färska grönsaker. Cellväggarna bryts inte ner ordentligt under sin väg genom tunntarmen och senare börjar de jäsa. Gasbildning är oerhört smärtsamt om man har IBS (som är kronisk). Men som sagt, får man igång tarmarbetet på ett par dygn, så ordnar det sej. Det gäller att vara ute i tid, att iaktta symtomen hos sej själv.
Efter ’stopptiden’ när magen börjat arbeta igen, brukar det gå över till nästan diarré. Då kommer nästa problem – hur få stopp? Även här gäller det att inte ta i med för starka medel.
Det går för fort:
Är det riktig kris så är det tillagade blåbär som gäller - och svart te utan socker eller mjölk. Blåbärspaj med graham t ex (klicka på ’Paj’).
Men om det bara är lite irriterande löst, kan en stor kopp av Friggs Blåbärste räcka. Två påsar i en ’tebalja’ (3 dl) får dra 10 min. Är det på förmiddan kan man ta 2 tsk fruktsocker, det brukar smaka bra och piggar upp senare på eftermiddan. Jo, det tar så lång tid innan levern har byggt om fruktsockret till glukos och börjar släppa ut det i blodet.
Till middan kan fullkornspasta verka stoppande. Så fungerar det för mej.
Undvik det som är lösande. Maträtter med krossad tomat har jag märkt har lösande effekt. Och naturligtvis allt det som är nämnt ovan som man använt för att få fart på maskineriet. Rabarberpaj kan vara rent förödande, men säsongen för rabarber är ganska kort så det är lätt att undvika.
Salvia-teet är lika viktigt som tidigare. Dessutom bör man se till att ta Lactiplus (kapslar med tarmbakterier) som finns på Hälsokosten, för att ersätta de tarmbakterier som försvunnit alltför snabbt ur kroppen. I fortsättningen passar man sej för det som skapade problemet och snart har man en liten (förhoppningsvis) lista på saker man bör undvika. Samtidigt noterar man naturligtvis det som går bra och som också smeker smaklökarna.
Regelbundet intag:
En kopp salvia-te om dan som sagt.
Kryddor i matlagningen som är lugnande och mildrande:
kanel (innehåller även kumarin som man kan vara känslig mot, samt naturligt insulin som däremot är en fördel),
gurkmeja som jag nämnt i andra sammanhang, men jag måste varna för den starka färgeffekten som gärna sätter sej på servetter t ex,
timjan en trevlig krydda som är desinficerande.
Örtkryddor över huvud taget är välgörande för matsmältningen.
Skaffa gärna boken FRI FRÅN MAGBESVÄR (se ’LITTERATURLISTAN’). Den har hjälpt mej!
Matsmältningen ’överreagerar’ när man minst anar det. Då brukar hela ’maski-neriet’ först stanna upp och då gäller det att få igång det så skonsamt som möjligt men snart. Sen när tarmarna väl kommit igång, brukar jag bli lös i magen. Det är inte heller bra. Då brukar jag använda de behagliga intimsavetter som numera finns att köpa både på snabbköpet och apoteket. De återställer Ph-värdet och det lindrar (efter toapapperet). Men det finns hjälpmedel i den allmänna mathållningen som man kan använda sej av.
Allt stannar:
’Stoppet’ brukar åtföljas av svidande smärta på vänstra sidan av buken, där man har den sista tredjedelen av tjocktarmen. I regel har man då ätit för mycket, eller för ofta, av något man inte längre tål, hur gott det än är – och alltid har varit. Det gäller att rannsaka hjärna och njurar. Kanske det är fler saker man syndat mot. Alltså något som varit för fett eller surt eller starkt, även på annat sätt (spirituost, om man får säja så) eller en kombination (vanligt i festliga sammanhang). I vilket fall som helst gäller det att omedelbart sluta med intaget.
Nästa steg är att motverka inflammation. Detta är viktigt eftersom en inflammation kan övergå till infektion. Det är då tempen stiger över 38 grader och vid 38,5 är det dags att åka till sjukan… Det är också då penicillinet väntar bakom kröken och det vill vi ju inte ha! Penicillinet dödar inte bara de skadliga och livshotande bakterierna utan också de som är bra och nödvändiga för oss.
Något som verkar desinficerande i tarmkanalen är t ex vissa örter vi gärna använder i matlagningen. Ett snabbt och enkelt sätt är att brygga örtte på salvia, som finns både som påsar och i lös vikt på Hälsokosten. Låt salvian dra minst 10 min, ofta 12 om det är en stor kopp och drick, gärna med något tilltugg. Numera tar jag en stor kopp salvia-te till varje frukostmål. Det håller inflammationerna borta. För mycket salvia-te eller för ofta är inte heller bra. Men en kopp om dan, regelbundet, är vad som passar mej.
Hur man startar:
Sen kommer frågan hur man får igång ’apparaten’ igen. Alla har vi något vi är lite känsliga mot, som gör oss lösa i magen. För min del är det nötter. I kylskåpet har jag min favorit, paranötter (från Hälsokosten naturligtvis), i en glasburk. Då varken torkar eller härsknar de. Jag kan nämligen bara ta en, högst två, varje gång jag behöver. Men jag njuter desto mer. Gärna till en bit god ost t ex.
Andra lösande födoämnen, förutom hasselnötter som också de bör köpas på Hälsokosten (följ Nigellas råd!), är t ex katrinplommon, men bara när det verkligen är kris. Ett osvikligt medel när jag var liten. Ta in med måtta! Några katrinplommon kan skäras i mindre bitar och kokas till en liten mängd kräm som äts med mjölk.
Kristina Andersson (FRI FRÅN MAGBESVÄR) framhåller även vindruvor, kaffe (bekant!) och söta drycker. Särskilt sorbitol, ett sötningsmedel som ingår i lightdrycker, har lösande effekt.
Är man måttligt laktosintolerant kan man pröva ett par bitar mjölkchoklad. Det fick min dotter på 80-talet, när det ännu inte fanns lactas-kapslar att köpa på apoteket. Då fick jag träffa en dietist som gick igenom hur man balanserar mathållningen i stället. Det borde man göra i dag med, använda dietisternas kunskaper i många fler sammanhang inom sjukvården!
Väl kokta rödbetor och vanlig kokt potatis till middan är också bra tills magen kommit igång. Naturligtvis ska man undvika gasbildande mat som all lök, alla kålsorter och baljväxter, råa grönsaker samt – hör och häpna – vetemjöl!
Färsk frukt får man också vara försiktig med.
Kristina Andersson förklarar det så här: fruktsockret bryts inte alltid ner fullständigt i tunntarmen utan fortsätter till tjocktarmen, där det börjar jäsa och bildar gaser. Något liknande gäller färska grönsaker. Cellväggarna bryts inte ner ordentligt under sin väg genom tunntarmen och senare börjar de jäsa. Gasbildning är oerhört smärtsamt om man har IBS (som är kronisk). Men som sagt, får man igång tarmarbetet på ett par dygn, så ordnar det sej. Det gäller att vara ute i tid, att iaktta symtomen hos sej själv.
Efter ’stopptiden’ när magen börjat arbeta igen, brukar det gå över till nästan diarré. Då kommer nästa problem – hur få stopp? Även här gäller det att inte ta i med för starka medel.
Det går för fort:
Är det riktig kris så är det tillagade blåbär som gäller - och svart te utan socker eller mjölk. Blåbärspaj med graham t ex (klicka på ’Paj’).
Men om det bara är lite irriterande löst, kan en stor kopp av Friggs Blåbärste räcka. Två påsar i en ’tebalja’ (3 dl) får dra 10 min. Är det på förmiddan kan man ta 2 tsk fruktsocker, det brukar smaka bra och piggar upp senare på eftermiddan. Jo, det tar så lång tid innan levern har byggt om fruktsockret till glukos och börjar släppa ut det i blodet.
Till middan kan fullkornspasta verka stoppande. Så fungerar det för mej.
Undvik det som är lösande. Maträtter med krossad tomat har jag märkt har lösande effekt. Och naturligtvis allt det som är nämnt ovan som man använt för att få fart på maskineriet. Rabarberpaj kan vara rent förödande, men säsongen för rabarber är ganska kort så det är lätt att undvika.
Salvia-teet är lika viktigt som tidigare. Dessutom bör man se till att ta Lactiplus (kapslar med tarmbakterier) som finns på Hälsokosten, för att ersätta de tarmbakterier som försvunnit alltför snabbt ur kroppen. I fortsättningen passar man sej för det som skapade problemet och snart har man en liten (förhoppningsvis) lista på saker man bör undvika. Samtidigt noterar man naturligtvis det som går bra och som också smeker smaklökarna.
Regelbundet intag:
En kopp salvia-te om dan som sagt.
Kryddor i matlagningen som är lugnande och mildrande:
kanel (innehåller även kumarin som man kan vara känslig mot, samt naturligt insulin som däremot är en fördel),
gurkmeja som jag nämnt i andra sammanhang, men jag måste varna för den starka färgeffekten som gärna sätter sej på servetter t ex,
timjan en trevlig krydda som är desinficerande.
Örtkryddor över huvud taget är välgörande för matsmältningen.
Skaffa gärna boken FRI FRÅN MAGBESVÄR (se ’LITTERATURLISTAN’). Den har hjälpt mej!
Etiketter: IBS
måndag, augusti 04, 2008
UGNSBAKAD PORTIONSLAX MED POTATISKLYFTOR
En söndagsmiddag för två.
Tina två skinnfria laxbitar i kallt vatten ett par timmar, om de är frysta.
Sätt ugnen på 220 grader och gallret något ovanför mitten.
Smörj en rostfri form med rapsolja och häll upp fryst klyftpotatis i lagom mängd (fråga ditt sällskap hur mycket som önskas). Ringla över lite flytande margarin och strö över oliv-flingsalt. Sätt in i ugnen 10 min.
Under tiden smörj en mindre rostfri form, ta ur den tinade laxen ur förpackningen och lägg i. Stänk över lite fisksås och några droppar citronsaft. Strö över flingsalt (ja? Oliv- förstås).
När 10 min har gått för potatisen, sätts laxen in bredvid den och tiden på 7 min. Vill man ha välgräddad lax ta 10 min, men risken är då att den blir lite torr.
Servera med en halv välmogen avocado per person och ’marjonnäs’ (se under ’IBS’) som piffats upp med en halv burk Ishavsrom (coops är billigast). Strö fint strimlad citronmeliss över tallrikarna när maten är upplagd. Ett torrt vitt vin till är inte fel…
Tina två skinnfria laxbitar i kallt vatten ett par timmar, om de är frysta.
Sätt ugnen på 220 grader och gallret något ovanför mitten.
Smörj en rostfri form med rapsolja och häll upp fryst klyftpotatis i lagom mängd (fråga ditt sällskap hur mycket som önskas). Ringla över lite flytande margarin och strö över oliv-flingsalt. Sätt in i ugnen 10 min.
Under tiden smörj en mindre rostfri form, ta ur den tinade laxen ur förpackningen och lägg i. Stänk över lite fisksås och några droppar citronsaft. Strö över flingsalt (ja? Oliv- förstås).
När 10 min har gått för potatisen, sätts laxen in bredvid den och tiden på 7 min. Vill man ha välgräddad lax ta 10 min, men risken är då att den blir lite torr.
Servera med en halv välmogen avocado per person och ’marjonnäs’ (se under ’IBS’) som piffats upp med en halv burk Ishavsrom (coops är billigast). Strö fint strimlad citronmeliss över tallrikarna när maten är upplagd. Ett torrt vitt vin till är inte fel…
Etiketter: Fisk
lördag, augusti 02, 2008
TOFULINE JORDGUBB i bägare
TofuLine (Ingman) har kommit ut med glass i halvlitersbägare. Jag fastnade för Jordgubb i läckert rosa skiftningar. Den rosa färgen sänker motståndet hos oss säjs det. Glassen var verkligen god! En fin jordgubbssmak som fick mej att äta upp resten av den på kvällen. Visserligen var det en stekande het soldag, men i alla fall…
Då hade jag ännu inte studerat det finstilta som beskriver innehållet. Bara texten längst ner på burken, där det stod: ”100% vegetabilisk – kolesterolfri”. Man har ju lärt sej lita på TofuLine, men här var det kanske skäl att granska innehållet närmare.
Sojabasen är ju bra. Den innehåller naturligt östrogen som i sin tur motverkar urkalkning av skelettet. Men jag har alltid undrat vad de har för sockerarter inblandade. Nu tog jag på mej glasögonen och beväpnade mej med förstoringsglas. Följande sockerarter hittade jag:
Själva glassen – vetestärkelsesirap, maltodextrin och glukos.
Jordgubbssorbet – endast jordgubbsaftkoncentrat (11%), men det innehöll desto fler sockerarter såsom glukos- fruktossirap, socker samt fläderbärssaftkoncentrat, som förmodligen också innehåller socker.
Jordgubbssylt (5%) – socker med 38% jordgubb förutom vatten och förtjockningsmedel
samt ytterligare vetestärkelsesirap.
Jordgubbsglassen i bägaren var som sagt ”försvinnande god” men det hindrar inte att den är LIVSFARLIG! Jag lovade mej själv: aldrig mer! Tack vare att min hjärnkemi numera befinner sej i balans kan jag hålla fast vid mitt beslut.
Då hade jag ännu inte studerat det finstilta som beskriver innehållet. Bara texten längst ner på burken, där det stod: ”100% vegetabilisk – kolesterolfri”. Man har ju lärt sej lita på TofuLine, men här var det kanske skäl att granska innehållet närmare.
Sojabasen är ju bra. Den innehåller naturligt östrogen som i sin tur motverkar urkalkning av skelettet. Men jag har alltid undrat vad de har för sockerarter inblandade. Nu tog jag på mej glasögonen och beväpnade mej med förstoringsglas. Följande sockerarter hittade jag:
Själva glassen – vetestärkelsesirap, maltodextrin och glukos.
Jordgubbssorbet – endast jordgubbsaftkoncentrat (11%), men det innehöll desto fler sockerarter såsom glukos- fruktossirap, socker samt fläderbärssaftkoncentrat, som förmodligen också innehåller socker.
Jordgubbssylt (5%) – socker med 38% jordgubb förutom vatten och förtjockningsmedel
samt ytterligare vetestärkelsesirap.
Jordgubbsglassen i bägaren var som sagt ”försvinnande god” men det hindrar inte att den är LIVSFARLIG! Jag lovade mej själv: aldrig mer! Tack vare att min hjärnkemi numera befinner sej i balans kan jag hålla fast vid mitt beslut.
Etiketter: hjärnkemi
ALLIANSSYLT - blandade bär
Vi har en ’skyddsängel’ som tittar till oss ibland med bär och blommor från sin stora trädgård. Sommarens första rabarber, smala och röda, brukar hon komma med. Men nu är det färdigätet med rabarber för min del. De är nämligen gasbildande och det är inget för en IBS-are (se ’IBS’ under Recept) hur goda de än är. Senast kom hon med små burkar (halvliters) med krusbär, röda vinbär och hallon.
Jag satte mej genast med Fogtdals Matlexikon och slog på ’Hallon’. I slutet hittade jag hallonsylt och i den inramade tipsrutan, Allianssylt. Där ingick inte bara de bär jag fått utan också körsbär. Det var ungefär lika mycket bär i burkarna, utom hallonen som var dubbelt så mycket. Så jag köpte ungefär samma mängd bigarråer, som jag kärnade ur och delade i fyra bitar.
Efter rensningen av bären (krusbären snoppas med sax) gjorde jag (ungefär) som det stod:
I stora syltgrytan (3 lit) varvade jag
krusbären längst ner, de skulle ta värmen först,
sedan de röda vinbären, ungefär lika mycket,
de delade körsbären i fjärdedelar och sist
hallonen, dubbelt så mycket.
Över varje lager strödde jag försiktigt med fruktsocker, en tesked eller två på varje lager.
Sen skulle det hela stå svalt till nästa dag.
Dagen därpå skulle allt hettas upp mycket långsamt, förmodligen för att spara formen på hallonen, men de säckade naturligtvis så småningom. Jag började på läge 2 och ökade sedan vartefter. Bären skulle sjuda en kvart, men de fick stå tills krusbären mjuknat. Det var då hallonen gav upp, men det hade jag räknat med.
Sen tog jag fram syltsockret (DanSukker) och rörde ner vartefter, medan jag smakade av att det blev rätt sötma. Kanske tre dl syltsocker till två liter sylt. Numera är jag inte så förtjust i illande sockersmak.
Jag följde anvisningen på påsen och lät koka i 4 min, under ständig omrörning på slutet. Sen fick sylten svalna lite, innan jag fyllde ett par gamla honungsburkar och genast skruvade på locken, så jag får 'vakuumeffekten'. Jag vill ha sylt i glas.
Pektinmängden blev fin. Det är enda anledningen till att jag använder Syltsocker. De små krusbären var ganska gröna och när jag valde bigarråer tog jag de ljusaste, för pektinets skull. Den varierade bärsmaken med sin lagoma sötma passar alldeles utmärkt till TofuLines vaniljglass. Med ”Ett Smältande Ögonblick” (se 'Bakat') krossat på toppen blir det en festdessert.
Jag satte mej genast med Fogtdals Matlexikon och slog på ’Hallon’. I slutet hittade jag hallonsylt och i den inramade tipsrutan, Allianssylt. Där ingick inte bara de bär jag fått utan också körsbär. Det var ungefär lika mycket bär i burkarna, utom hallonen som var dubbelt så mycket. Så jag köpte ungefär samma mängd bigarråer, som jag kärnade ur och delade i fyra bitar.
Efter rensningen av bären (krusbären snoppas med sax) gjorde jag (ungefär) som det stod:
I stora syltgrytan (3 lit) varvade jag
krusbären längst ner, de skulle ta värmen först,
sedan de röda vinbären, ungefär lika mycket,
de delade körsbären i fjärdedelar och sist
hallonen, dubbelt så mycket.
Över varje lager strödde jag försiktigt med fruktsocker, en tesked eller två på varje lager.
Sen skulle det hela stå svalt till nästa dag.
Dagen därpå skulle allt hettas upp mycket långsamt, förmodligen för att spara formen på hallonen, men de säckade naturligtvis så småningom. Jag började på läge 2 och ökade sedan vartefter. Bären skulle sjuda en kvart, men de fick stå tills krusbären mjuknat. Det var då hallonen gav upp, men det hade jag räknat med.
Sen tog jag fram syltsockret (DanSukker) och rörde ner vartefter, medan jag smakade av att det blev rätt sötma. Kanske tre dl syltsocker till två liter sylt. Numera är jag inte så förtjust i illande sockersmak.
Jag följde anvisningen på påsen och lät koka i 4 min, under ständig omrörning på slutet. Sen fick sylten svalna lite, innan jag fyllde ett par gamla honungsburkar och genast skruvade på locken, så jag får 'vakuumeffekten'. Jag vill ha sylt i glas.
Pektinmängden blev fin. Det är enda anledningen till att jag använder Syltsocker. De små krusbären var ganska gröna och när jag valde bigarråer tog jag de ljusaste, för pektinets skull. Den varierade bärsmaken med sin lagoma sötma passar alldeles utmärkt till TofuLines vaniljglass. Med ”Ett Smältande Ögonblick” (se 'Bakat') krossat på toppen blir det en festdessert.
Etiketter: Frukt
