lördag, november 11, 2006
Fullkorns-Tuttul (mjukt tunnbröd)
Mjukt tunnbröd är så bra till lite stadigare mellanmål. Nackdelen är det vita vetemjölet. Jag har länge fått avstå från det, men nu har ett litet bageri i Rättvik vid den vackra Siljans strand rått bot på problemet! I Rättvik kallas mjukt tunnbröd för 'tuttul' - ett kort och bra namn.
Det är Rättviks Tunnbröds Bageri som har tagit fram den nya mjölblandningen som innehåller potatis, vetemjöl, fiberrikt rågmjöl, grahamsmjöl, siktat rågmjöl och vetegluten. Se vidare på www.tuttul.nu. Innehållet syns på utsidan - en lite gråbeige fläckig yta som gör gott intryck åtminstone på mej. Inte så förföriskt vitt...
När jag köper mitt tuttulpaket försöker jag få tag på ett som är riktigt mjukt och färskt. Mjukheten är viktig för att rullen inte ska spricka. För att bevara den smidigheten, fryser jag resten av innehållet när jag tagit ut de bitar jag behöver. Tuttul torkar ganska fort och då är tjusningen försvunnen!
Att bre tuttul gör man bäst så här:
Eftersom man rullar ihop från kortsida till kortsida gäller det att sprida smaken utmed hela rullen, men utan att täcka hela tunnbrödet. Man börjar alltså med bordsmargarinet i en remsa vid ena kortsidan, 2-3 cm bred. Den här remsan kommer att 'låsa' rullen när den är klar. Vill man ha lite mer "smör på brödet" lägger man nästa remsa en bit ängre in. Man behöver alltså inte bre över hela skivan utan bara i ränder, som en trasmatta. Det gäller också pålägget.
Ska jag ha rökt skinka, brer jag lite god senap tunt mellan de två smörremsorna. Där lägger jag också endiver (parallelt med kortsidan) eller tunt skivad gurka i en sträng och längre bort mot den osmörade kortsidan den rökta skinkan. Jag ser till att den täcker ända ut till långsidorna, eftersom jag gärna vill känna skinksmaken genom hela rullen.
Sen börjar jag rulla från den andra kortsidan, där det inte är något smör. Jag viker in de första centimetrarna och rullar sedan med fast tryck mot den smörade kortänden, där jag till slut trycker till ordentligt. Då släpper inte kanten och jag kan göra flera rullar utan att de öppnar sej, när jag släpper dem.
Andra fyllningar kan vara ett stekt ägg med gulan krossad och tonfisk klickad över, innan vitan stelnat. Då lägger jag kanske in ett halvt blad isbergssallad innan jag rullar ihop. I så fall har jag inget smör inne i rullen, det smälter ändå bara och rinner ut, utan bara längst ut på ena kortsidan, där rullen ska stängas.
Rester av kokt eller stekt fisk kan man lägga i en sträng tvärs över mellan långsidorna med en remsa bredbar getost bredvid och kanske några överblivna gröna bönor, innan man viker in bortre kortsidan och rullar ihop mot den smörade änden.
OBS! Ha inte för tjockt med fyllning. Brödet är tunt och man ska ju känna smaken av det också! Gott till en kopp grönt te eller buljong.
Det är Rättviks Tunnbröds Bageri som har tagit fram den nya mjölblandningen som innehåller potatis, vetemjöl, fiberrikt rågmjöl, grahamsmjöl, siktat rågmjöl och vetegluten. Se vidare på www.tuttul.nu. Innehållet syns på utsidan - en lite gråbeige fläckig yta som gör gott intryck åtminstone på mej. Inte så förföriskt vitt...
När jag köper mitt tuttulpaket försöker jag få tag på ett som är riktigt mjukt och färskt. Mjukheten är viktig för att rullen inte ska spricka. För att bevara den smidigheten, fryser jag resten av innehållet när jag tagit ut de bitar jag behöver. Tuttul torkar ganska fort och då är tjusningen försvunnen!
Att bre tuttul gör man bäst så här:
Eftersom man rullar ihop från kortsida till kortsida gäller det att sprida smaken utmed hela rullen, men utan att täcka hela tunnbrödet. Man börjar alltså med bordsmargarinet i en remsa vid ena kortsidan, 2-3 cm bred. Den här remsan kommer att 'låsa' rullen när den är klar. Vill man ha lite mer "smör på brödet" lägger man nästa remsa en bit ängre in. Man behöver alltså inte bre över hela skivan utan bara i ränder, som en trasmatta. Det gäller också pålägget.
Ska jag ha rökt skinka, brer jag lite god senap tunt mellan de två smörremsorna. Där lägger jag också endiver (parallelt med kortsidan) eller tunt skivad gurka i en sträng och längre bort mot den osmörade kortsidan den rökta skinkan. Jag ser till att den täcker ända ut till långsidorna, eftersom jag gärna vill känna skinksmaken genom hela rullen.
Sen börjar jag rulla från den andra kortsidan, där det inte är något smör. Jag viker in de första centimetrarna och rullar sedan med fast tryck mot den smörade kortänden, där jag till slut trycker till ordentligt. Då släpper inte kanten och jag kan göra flera rullar utan att de öppnar sej, när jag släpper dem.
Andra fyllningar kan vara ett stekt ägg med gulan krossad och tonfisk klickad över, innan vitan stelnat. Då lägger jag kanske in ett halvt blad isbergssallad innan jag rullar ihop. I så fall har jag inget smör inne i rullen, det smälter ändå bara och rinner ut, utan bara längst ut på ena kortsidan, där rullen ska stängas.
Rester av kokt eller stekt fisk kan man lägga i en sträng tvärs över mellan långsidorna med en remsa bredbar getost bredvid och kanske några överblivna gröna bönor, innan man viker in bortre kortsidan och rullar ihop mot den smörade änden.
OBS! Ha inte för tjockt med fyllning. Brödet är tunt och man ska ju känna smaken av det också! Gott till en kopp grönt te eller buljong.
Etiketter: Smörgås
# skrivet av Maia H @ 12:50 
