fredag, september 07, 2007
Kantareller
Det är svampår i år. Inte så oväntat efter allt regn den här sommaren.
Kantarellerna på Hemköp är stora som handflatan! Priset är också därefter. Personligen tycker jag att smaken på kantareller är kraftigt överskattad. De kan verkligen inte jämföras med Karl Johan eller smörsopp! Jag gissar att populariteten snarast beror på att de inte kan förväxlas med andra, giftiga svampar. Den klargula färgen inspirerar väl också. Däremot innehåller de ordentligt med D-vitamin, något som kan vara värt att lägga på minnet!
Jag tycker smaken på kantareller gärna blir lite besk och nu har jag hittat ett recept där man kommer undan detta! Egentligen ska det vara små helstekta som läggs upp på något tjusigt underlag som en förrätt eller tillbehör. Men som vanligt gör jag dem på mitt sätt. Hemligheten är att tillsätta något med syra. Det tar tydligen bort beskan.
Man steker alltså kantarellerna skurna i mindre bitar tillsammans med hackad lök och en fint hackad vitlöksklyfta. Saltar och pressar över lite saft från en lime. Sen häller man över matlagningsgrädde med karagenan och låter koka ihop. De gräddstuvade kantarellerna kan man sedan ha som tillbehör, lägga på en smörgås för gratinering eller rulla in i pannkakor...
Proportionerna enligt ursprungsreceptet (jag tror det var Icakuriren) är:
en vitlöksklyfta till 400g kantareller och 1 msk rivet citronskal. Jag tar som sagt saften från lime i stället.
Det blir väldigt gott - för en gångs skull!
VARIANT, kanske till vardags:
Ibland kan det hända att kantarellerna inte räcker - om man plockat själv t ex.
Då går det bra att tärna aubergine (lika stora bitar som svampen) och låta steka med, innan grädden tillsätts. Det finns få grönsaker som suger upp smak lika bra som aubergine!
För att få fram det kantarellgula i blandningen, doftar man över lite gurkmeja efter att grädden tillsats. Rör om och se efter att färgen blir rätt.
Gurkmeja har nästan ingen smak och är faktiskt nyttig! Den lindrar magbesvär, särskilt gaser och sura uppstötningar. Den är också en antioxidant. Uppgiften har jag från den utmärkta boken FRI FRÅN MAGBESVÄR av Kristina Andersson (Fitnessförlaget 2007) s 116.
Kantarellerna på Hemköp är stora som handflatan! Priset är också därefter. Personligen tycker jag att smaken på kantareller är kraftigt överskattad. De kan verkligen inte jämföras med Karl Johan eller smörsopp! Jag gissar att populariteten snarast beror på att de inte kan förväxlas med andra, giftiga svampar. Den klargula färgen inspirerar väl också. Däremot innehåller de ordentligt med D-vitamin, något som kan vara värt att lägga på minnet!
Jag tycker smaken på kantareller gärna blir lite besk och nu har jag hittat ett recept där man kommer undan detta! Egentligen ska det vara små helstekta som läggs upp på något tjusigt underlag som en förrätt eller tillbehör. Men som vanligt gör jag dem på mitt sätt. Hemligheten är att tillsätta något med syra. Det tar tydligen bort beskan.
Man steker alltså kantarellerna skurna i mindre bitar tillsammans med hackad lök och en fint hackad vitlöksklyfta. Saltar och pressar över lite saft från en lime. Sen häller man över matlagningsgrädde med karagenan och låter koka ihop. De gräddstuvade kantarellerna kan man sedan ha som tillbehör, lägga på en smörgås för gratinering eller rulla in i pannkakor...
Proportionerna enligt ursprungsreceptet (jag tror det var Icakuriren) är:
en vitlöksklyfta till 400g kantareller och 1 msk rivet citronskal. Jag tar som sagt saften från lime i stället.
Det blir väldigt gott - för en gångs skull!
VARIANT, kanske till vardags:
Ibland kan det hända att kantarellerna inte räcker - om man plockat själv t ex.
Då går det bra att tärna aubergine (lika stora bitar som svampen) och låta steka med, innan grädden tillsätts. Det finns få grönsaker som suger upp smak lika bra som aubergine!
För att få fram det kantarellgula i blandningen, doftar man över lite gurkmeja efter att grädden tillsats. Rör om och se efter att färgen blir rätt.
Gurkmeja har nästan ingen smak och är faktiskt nyttig! Den lindrar magbesvär, särskilt gaser och sura uppstötningar. Den är också en antioxidant. Uppgiften har jag från den utmärkta boken FRI FRÅN MAGBESVÄR av Kristina Andersson (Fitnessförlaget 2007) s 116.
Etiketter: Svamp
# skrivet av Maia H @ 16:01 
