MagKultur

NIGELLA LAWSON: FEST
Forum 2004

Nån gång i våras såg jag en repris av hennes matprogram. Jag kollade ’med ett öga’ eftersom jag sett rätt många vid det här laget. Men så gjorde hon plötsligt en vit chokladmousse på ett mycket enkelt och fiffigt sätt. Hon rörde ihop vit smält choklad med en massa vispgrädde, som hon blandat två äggvitor i. Sen vispade hon alltihop, hällde i dessertkoppar och ställde in i kylen. Men vilka var proportionerna?

Jag oroade mej inte utan gick in på www.recept.nu och letade igenom Nigellas samling. En liten varning fick jag i början – det var bara ett urval som presenterades – och ingenstans hittade jag den vita chokladmoussen med äggvita! Men hon har ju skrivit en rad böcker. En av dem gick på bokrean i år, mindes jag. Kunde man kanske låna? Jo, interurbant kunde jag få tag på just boken FEST - Mat för högtid och kalas. En vit chokladmousse bör ju höra till festsortimentet. Efter en tids väntan kom meddelande att boken kunde hämtas på biblioteket. Ingen liten sak! Stor, tung och tjock. Jag började läsa…

Mycket snart insåg jag att jag är en festprisse! Alla recept var så läckra och lockande. Jag har tydligen alla mina smaklökar i behåll… Det tog mej 1½ månad att läsa igenom allt, noga för att inte missa chokladreceptet och låneboken blev fylld av smala pappersremsor, som markerar favoritrecept som måste prövas och – naturligtvis – omarbetas, åtminstone räknas ner till hanterbara proportioner.

Det trevligaste med Nigella är, att hon skriver precis som hon pratar i TV-programmen. I inledningen till varje kapitel finns mycket information att hämta. Jag undrar t ex om inte den klassiska Yorkshire-pudding som brukar serveras till rostbiff helt enkelt är vår svenska ugnspannkaka gräddad i små formar? Den ugnspannkaka jag gör numera jäser upp på precis samma sätt! Tipset på s 198 (se bilden s 193 – som länge satte myror i huvudet på mej) att servera den som dessert med vispad grädde eller glass kommer jag absolut att pröva, när jag har min dotter på besök. Sirapen däremot får jag hitta på nån ersättning för. Hemlagad sylt kanske (med extra lite socker)? Eller flytande honung? Klicka på "Pannkaka".

Och jag kände igen mej själv! Just den här ’bloggar-stilen’ som jag tycker är nästan alltför vardaglig, kunde jag här se på pränt! Jag insåg att Nigella och jag är syskonsjälar – inte bara på smaklökarnas område. Till slut förstod jag att den här boken måste jag ha! Trots de nära 360 kronor den kostar. Jag vill kunna klottra in mina ändringar på plats!

Men receptet på vit chokladmousse med äggvita i vispgrädden hittade jag som sagt inte. Bara ”Vit Mockasås” på s 126 som kommer nånstans i närheten av det jag såg på TV. Det blir att pröva själv – och när jag gjort det kommer jag med receptet!

Nigella nämner ofta ”tröstmat” dvs något som är ljust och lättuggat, gärna lite sött och ljummet. Det får mej att misstänka att hon, liksom jag, egentligen har låg hormonprofil. Vi brukar vara läckergommar. Hon behöver också äta ofta och regelbundet tycks det. Matsäck i form av smörgås, om hon ska vara ute länge och ständig 'nattmat'. Recepten är däremot inte ett dugg anpassade till en låg hormonprofil. De innehåller genomgående vitt vetemjöl och en massa socker. Dessutom är de beräknade för fester med många personer. Jag äter sån här mat till vardags! Om man UNDVIKER ALLT VITT I MATEN går det att äta så här gott – till vardags! Utan att gå upp i vikt.

Mat ska vara god och snabblagad, precis som Nigella anser. Hennes bok FEST är verkligen en lycklig tilldragelse för mej. Det blir att räkna om, skära ner och experimentera. ”Anna Bergenström, släng dej i väggen!” skulle jag vilja utropa. Men det är orättvist! Det är faktiskt via henne (ANNAS MAT och VINTERNS GODA TING) som jag kommit så här långt i mitt matlagande, att jag kan uppskatta Nigellas finesser.

Etiketter: artikel