lördag, juli 05, 2008
NIGELLAS CHOKLADMUFFINS
I boken FEST (klicka på ’artiklar’ för närmare detaljer om förlag osv) har Nigella ett recept (s 233) på chokladmuffins (som jag inte återger här – av upphovsrättsliga orsaker), men för att det ska passa oss med låg hormonprofil har jag ändrat en del på det. Nigella har utgått från ett klassiskt recept på engelska muffins utan salt men med mera socker. Dessutom har hon bytt ut smöret mot olja (vilket är ett genialiskt grepp av henne!) och samtidigt ökat mjölken med 1 dl. Originalreceptet finns i Fogtdals Matlexikon (Fogtdals förlag 1986) under "Muffins, engelska". Serien består av 20 band och finns säkert på biblioteket. För mej är det en guldgruva!
Vetemjölet byter jag naturligtvis ut mot Kungsörnens Fullkornsvetemjöl Ljust och Milt.
Bakpulvret ökar jag med en knivsudd eftersom jag strukit bikarbonaten helt.
Cacaon har jag likaså ökat, men ordentligt med 2-3 matskedar av hög kvalitet, det skadar inte. Muffinsen blir mycket mörka och vackra då. Jag tycker chokladmuffins ska vara mörka i färgen. Dessutom använder jag cacao som Valrhona eller 1848. I receptet står det faktiskt teskedar. Möjligen kan det röra sej om ett tryckfel.
Sockret byter jag till rårörsocker och tar bara en dl. Den hackade vita chokladen (se nedan) står för resten av sötningen.
Mjölken är självklart laktosfri.
Oljan är Zetas rapsolja, eftersom den är i princip smaklös. Dessutom blir 6 matskedar 90 ml (6 x 15ml), vilket är en knapp dl.
Vaniljsockret har jag inte ändrat på. Det är en så liten mängd. Men det ska vara äkta vanilj och den tar man bara lite av. Annars blir smaken inte god.
Chokladdropparna är svåra att få tag på, särskilt om det ska vara i den höga kvalitet som krävs här. Vita chokladdroppar ska man akta sej för! De kan innehålla hur mycket skit som helst! Så jag tar en kaka vit choklad, här Fazer Lemon 100g, varav jag hackar ca 60 gram (resten går ner i min mage under arbetet!), som jag fördelar i högar med samma antal som muffinsformarna.
Naturligtvis kan man ta mörk choklad av hög kvalitet i stället.
När jag fördelat den hackade chokladen över smeten i formarna, petar jag ner bitarna under ytan med ett skedskaft. Jag tycker det blir godare så och mindre smetigt, när man ska äta dem.
Muffinsformar, jag väljer Toppits Stora (24 st) och ställer ut 8-11 på plåten. Man ska bara fylla till hälften, men jag missar alltid och får skopa över med en sked från de som blivit för fulla…
Sen följer jag Nigellas anvisningar. Alltså, lägger alla torra ingredienser i den stora degbunken som allt ska blandas i. Det kan vara idé att sikta cacaon… Då lägger man en trådsil över bunken och trycker ner cacaon genom nätet med en sked. Sen är det bara att spola av silen under kranen.
I ett halvlitermått mäter jag först upp mjölken, sen oljan ovanpå den (det är inte svårt med lite ögonmått) och till sist knäcker jag i ägget. Innan jag häller över allt i degbunken, rör jag sönder ägget med en lattesked. Den använder jag också när smeten ska röras ihop.
Nigella påpekar att smeten ska röras ihop slarvigt och fortfarande ha lite klumpar kvar. Det stämmer. Med latteskeden går det alldeles utmärkt dessutom. Den ogräddade smeten blir inte god, eftersom den innehåller så lite socker. Men de färdiga muffinsen blir jättegoda! Första gången jag bakade, smällde vi i oss två var (STORA) min man och jag. Utan problem!
Låt de färdiga muffinsen svalna på galler, innan de packas i en stor burk med lock. De går åt så fort att de kan stå i ett vanligt torrskåp under tiden.
Vetemjölet byter jag naturligtvis ut mot Kungsörnens Fullkornsvetemjöl Ljust och Milt.
Bakpulvret ökar jag med en knivsudd eftersom jag strukit bikarbonaten helt.
Cacaon har jag likaså ökat, men ordentligt med 2-3 matskedar av hög kvalitet, det skadar inte. Muffinsen blir mycket mörka och vackra då. Jag tycker chokladmuffins ska vara mörka i färgen. Dessutom använder jag cacao som Valrhona eller 1848. I receptet står det faktiskt teskedar. Möjligen kan det röra sej om ett tryckfel.
Sockret byter jag till rårörsocker och tar bara en dl. Den hackade vita chokladen (se nedan) står för resten av sötningen.
Mjölken är självklart laktosfri.
Oljan är Zetas rapsolja, eftersom den är i princip smaklös. Dessutom blir 6 matskedar 90 ml (6 x 15ml), vilket är en knapp dl.
Vaniljsockret har jag inte ändrat på. Det är en så liten mängd. Men det ska vara äkta vanilj och den tar man bara lite av. Annars blir smaken inte god.
Chokladdropparna är svåra att få tag på, särskilt om det ska vara i den höga kvalitet som krävs här. Vita chokladdroppar ska man akta sej för! De kan innehålla hur mycket skit som helst! Så jag tar en kaka vit choklad, här Fazer Lemon 100g, varav jag hackar ca 60 gram (resten går ner i min mage under arbetet!), som jag fördelar i högar med samma antal som muffinsformarna.
Naturligtvis kan man ta mörk choklad av hög kvalitet i stället.
När jag fördelat den hackade chokladen över smeten i formarna, petar jag ner bitarna under ytan med ett skedskaft. Jag tycker det blir godare så och mindre smetigt, när man ska äta dem.
Muffinsformar, jag väljer Toppits Stora (24 st) och ställer ut 8-11 på plåten. Man ska bara fylla till hälften, men jag missar alltid och får skopa över med en sked från de som blivit för fulla…
Sen följer jag Nigellas anvisningar. Alltså, lägger alla torra ingredienser i den stora degbunken som allt ska blandas i. Det kan vara idé att sikta cacaon… Då lägger man en trådsil över bunken och trycker ner cacaon genom nätet med en sked. Sen är det bara att spola av silen under kranen.
I ett halvlitermått mäter jag först upp mjölken, sen oljan ovanpå den (det är inte svårt med lite ögonmått) och till sist knäcker jag i ägget. Innan jag häller över allt i degbunken, rör jag sönder ägget med en lattesked. Den använder jag också när smeten ska röras ihop.
Nigella påpekar att smeten ska röras ihop slarvigt och fortfarande ha lite klumpar kvar. Det stämmer. Med latteskeden går det alldeles utmärkt dessutom. Den ogräddade smeten blir inte god, eftersom den innehåller så lite socker. Men de färdiga muffinsen blir jättegoda! Första gången jag bakade, smällde vi i oss två var (STORA) min man och jag. Utan problem!
Låt de färdiga muffinsen svalna på galler, innan de packas i en stor burk med lock. De går åt så fort att de kan stå i ett vanligt torrskåp under tiden.
Etiketter: Bakat
# skrivet av Maia H @ 12:28 
