lördag, februari 25, 2012
Mandelmjöl
För två år sen såg jag på TV hur Willy snodde ihop sin chokladkaka med mjöl av sötmandel. Jag fick ta vetemjöl (Fullkorns- Ljust & Milt) med bakpulver i. Åh vad jag längtade efter detta sötmandelsmjöl! Och nu är det här!
I nya tidningen Live Life (nr 1-2012) för hälsokostprodukter presenteras den nyinkomna produkten (s 45) som ”gott och nyttigt att blanda i frukost-smoothien eller göra goda energibars av eller för att förstärka matbrödet. Perfekt för dig som är glutenintolerant och för dig som vill minska på kolhydraterna”.
På etikettens innehållsförteckning kan man läsa om näringsvärdet per 100 g:
protein 19g, kolhydrater 4g (gläder väl alla!), fett 54g (behöver man inte oroa sej för), fiber 5g, natrium 14mg 1dl=50g. Mer information kan man få från www.nyform.se. Jag har varit in där och tittat på ”bakat” och funnit ynka två recept på mjuka kakor. Intressanta i och för sej men inget för en IBS:are (riven morot t ex).
Jag började försiktigt med 200 grams-förpackningen, mjölet är ju ganska dyrt… Men blev helt begeistrad efter första provbaket (se Willy Wonkys Chokladkaka nedan). SÅ SAFTIG! Nästa gång blir det kiloförpackningen. Jag har två glasburkar med glaslock som jag kan fylla över i, när förpackningen väl är öppnad.
Glatt satte jag i mej åtminstone 6cm av längden jag bakat i en avlång brödform. Döm om min förvåning när jag nästa morgon vaknade glad och pigg! Jag som har så lång startsträcka på mornarna, med all värk och smärtstillande tabletter inte minst. Det dröjde inte länge förrän jag kom på anledningen…
Jag har skrivit om raffinerat vetemjöl tidigare. Nu plockade jag fram boken igen: URSPRUNGLIG FÖDA av Staffan Lindeberg (läkare) och Bo Gräslund (arkeolog), Natur och Kultur 2005. Länge sen med andra ord!
I avsnittet ”Hindren inom oss själva” (s 108ff) står det: ”Vi trivs med att äta det vi är vana vid. Den trygghet som måltiden skapar ökar om maten är välbekant, i synnerhet om vi fick denna mat som barn.” Typisk oxytocin-frisläppning, se Kerstin Uvnäs Mobergs böcker om denna forskning. Hittills finns tre utgivna. Kolla på biblioteket.
Jag fortsätter citera: ”Det finns många vittnesmål om specifikt veteberoende - -. Vissa studier antyder att substanser i vete, gliandorfiner, kan aktivera morfin-liknande receptorer i hjärnan men det är okänt vilken betydelse detta kan ha för brödberoende.” (Sådana undersökningar är nämligen inte etiskt försvarbara. Man kan inte experimentera med människor hur som helst!) - - ”Den sömnighet efter icke-paleolitiska måltider som uppstår hos många människor kan - - vara en effekt av - - vete eller mjölk” (jag har hoppat över en del vetenskapliga termer).
En vanlig erfarenhet av detta vetenskapliga uttalande är ju, att vi gärna dricker lite varm mjölk om vi har svårt att somna. Det fick jag som barn. Men folk kanske inte gör så längre? Det finns så många bra sömnmedel numera…
”Icke-paleolitiska måltider” betyder mat som man inte åt på stenåldern. Då fanns t ex inte våra fyra sädesslag som ingår i allt bröd vi äter idag. Paleolitisk kost innehöll bl a kött, fisk, frukt och nötter, det man alltså kunde samla in under sina vandringar, innan svedjebruket uppkom och man blev delvis bofast (för 6-7 000 år sen, det vi kallar Yngre Stenålder).
Jordbrukets införande har alltså lett till att vi har börjat äta mat som vi inte är byggda för. Det gäller framför allt stärkelse, mjölk och mejeriprodukter samt salt. Samtidigt minskade intaget av frukt, grönsaker, rötter, kött, fisk, insekter och larver (!!!). Idag har väl kött och fisk ökat, men tänk då på att nötboskap ofta föds upp på sädespellets, som inte innehåller ett uns av de viktiga omega 3-fettsyrorna, särskilt inte EPA som ingår i hjärnans cellväggar. Fungerar inte hjärnan, fungerar inte vi heller!
I boken konstaterar man också att det totala intaget av vete har ökat kraftigt efter industrialiseringen i Europa (första hälften av 1900-talet). Dessutom övergick man från den gamla tekniken av grovmalning med kvarnstenar till effektivare stålvalsar. Då plattas frögrodden ut ur kornet och kan lättare siktas bort från den stärkelse- och glutenrika frövitan, som då effektivare kan koncentreras till vitt vetemjöl. ”Raffinering” kallas det. Därmed försämras näringsvärdet ytterligare. Man ska komma ihåg att inga sädesslag innehåller något som helst omega 3, som vi numera lärt oss är så viktigt i kosten!
Det här är anledningen till att jag hela tiden tjatar om fullkornsvetemjöl, särskilt Ljust & Milt. Enda möjligheten att komma förbi den här påverkan av hjärnan är alltså att späda ut med fibrer! Men nu finns alltså mandelmjöl i Sverige. Äntligen!
Speltvete, dinkel och emmervete eller enkorn är underarter till vanligt vete. Det är ur speltvetet dagens brödvete har förädlats. Även om dessa äldre sorter odlades och åts under yngre stenålder, så är tiden alldeles för kort för att de mutationer skulle ha uppstått, som behövs för att vi ska tåla vetemjöl bättre idag.
Vi tror gärna att vår kulturella utveckling har påverkat människans biologi, men det är bara önsketänkande (s 151): ”Människokroppen är i vilket fall som helst till hundra procent en biologisk produkt av evolutionär selektion /=Darwin: Det Naturliga Urvalet – min anmärkning/. När vi väl har svalt maten är all kultur ett passerat stadium, då är det bara biologi som gäller.”
Använd mandelmjöl!
Och må bättre.
I nya tidningen Live Life (nr 1-2012) för hälsokostprodukter presenteras den nyinkomna produkten (s 45) som ”gott och nyttigt att blanda i frukost-smoothien eller göra goda energibars av eller för att förstärka matbrödet. Perfekt för dig som är glutenintolerant och för dig som vill minska på kolhydraterna”.
På etikettens innehållsförteckning kan man läsa om näringsvärdet per 100 g:
protein 19g, kolhydrater 4g (gläder väl alla!), fett 54g (behöver man inte oroa sej för), fiber 5g, natrium 14mg 1dl=50g. Mer information kan man få från www.nyform.se. Jag har varit in där och tittat på ”bakat” och funnit ynka två recept på mjuka kakor. Intressanta i och för sej men inget för en IBS:are (riven morot t ex).
Jag började försiktigt med 200 grams-förpackningen, mjölet är ju ganska dyrt… Men blev helt begeistrad efter första provbaket (se Willy Wonkys Chokladkaka nedan). SÅ SAFTIG! Nästa gång blir det kiloförpackningen. Jag har två glasburkar med glaslock som jag kan fylla över i, när förpackningen väl är öppnad.
Glatt satte jag i mej åtminstone 6cm av längden jag bakat i en avlång brödform. Döm om min förvåning när jag nästa morgon vaknade glad och pigg! Jag som har så lång startsträcka på mornarna, med all värk och smärtstillande tabletter inte minst. Det dröjde inte länge förrän jag kom på anledningen…
Jag har skrivit om raffinerat vetemjöl tidigare. Nu plockade jag fram boken igen: URSPRUNGLIG FÖDA av Staffan Lindeberg (läkare) och Bo Gräslund (arkeolog), Natur och Kultur 2005. Länge sen med andra ord!
I avsnittet ”Hindren inom oss själva” (s 108ff) står det: ”Vi trivs med att äta det vi är vana vid. Den trygghet som måltiden skapar ökar om maten är välbekant, i synnerhet om vi fick denna mat som barn.” Typisk oxytocin-frisläppning, se Kerstin Uvnäs Mobergs böcker om denna forskning. Hittills finns tre utgivna. Kolla på biblioteket.
Jag fortsätter citera: ”Det finns många vittnesmål om specifikt veteberoende - -. Vissa studier antyder att substanser i vete, gliandorfiner, kan aktivera morfin-liknande receptorer i hjärnan men det är okänt vilken betydelse detta kan ha för brödberoende.” (Sådana undersökningar är nämligen inte etiskt försvarbara. Man kan inte experimentera med människor hur som helst!) - - ”Den sömnighet efter icke-paleolitiska måltider som uppstår hos många människor kan - - vara en effekt av - - vete eller mjölk” (jag har hoppat över en del vetenskapliga termer).
En vanlig erfarenhet av detta vetenskapliga uttalande är ju, att vi gärna dricker lite varm mjölk om vi har svårt att somna. Det fick jag som barn. Men folk kanske inte gör så längre? Det finns så många bra sömnmedel numera…
”Icke-paleolitiska måltider” betyder mat som man inte åt på stenåldern. Då fanns t ex inte våra fyra sädesslag som ingår i allt bröd vi äter idag. Paleolitisk kost innehöll bl a kött, fisk, frukt och nötter, det man alltså kunde samla in under sina vandringar, innan svedjebruket uppkom och man blev delvis bofast (för 6-7 000 år sen, det vi kallar Yngre Stenålder).
Jordbrukets införande har alltså lett till att vi har börjat äta mat som vi inte är byggda för. Det gäller framför allt stärkelse, mjölk och mejeriprodukter samt salt. Samtidigt minskade intaget av frukt, grönsaker, rötter, kött, fisk, insekter och larver (!!!). Idag har väl kött och fisk ökat, men tänk då på att nötboskap ofta föds upp på sädespellets, som inte innehåller ett uns av de viktiga omega 3-fettsyrorna, särskilt inte EPA som ingår i hjärnans cellväggar. Fungerar inte hjärnan, fungerar inte vi heller!
I boken konstaterar man också att det totala intaget av vete har ökat kraftigt efter industrialiseringen i Europa (första hälften av 1900-talet). Dessutom övergick man från den gamla tekniken av grovmalning med kvarnstenar till effektivare stålvalsar. Då plattas frögrodden ut ur kornet och kan lättare siktas bort från den stärkelse- och glutenrika frövitan, som då effektivare kan koncentreras till vitt vetemjöl. ”Raffinering” kallas det. Därmed försämras näringsvärdet ytterligare. Man ska komma ihåg att inga sädesslag innehåller något som helst omega 3, som vi numera lärt oss är så viktigt i kosten!
Det här är anledningen till att jag hela tiden tjatar om fullkornsvetemjöl, särskilt Ljust & Milt. Enda möjligheten att komma förbi den här påverkan av hjärnan är alltså att späda ut med fibrer! Men nu finns alltså mandelmjöl i Sverige. Äntligen!
Speltvete, dinkel och emmervete eller enkorn är underarter till vanligt vete. Det är ur speltvetet dagens brödvete har förädlats. Även om dessa äldre sorter odlades och åts under yngre stenålder, så är tiden alldeles för kort för att de mutationer skulle ha uppstått, som behövs för att vi ska tåla vetemjöl bättre idag.
Vi tror gärna att vår kulturella utveckling har påverkat människans biologi, men det är bara önsketänkande (s 151): ”Människokroppen är i vilket fall som helst till hundra procent en biologisk produkt av evolutionär selektion /=Darwin: Det Naturliga Urvalet – min anmärkning/. När vi väl har svalt maten är all kultur ett passerat stadium, då är det bara biologi som gäller.”
Använd mandelmjöl!
Och må bättre.
Etiketter: mjöl
# skrivet av Maia H @ 15:16 
