lördag, februari 25, 2012
Mandelmjöl
För två år sen såg jag på TV hur Willy snodde ihop sin chokladkaka med mjöl av sötmandel. Jag fick ta vetemjöl (Fullkorns- Ljust & Milt) med bakpulver i. Åh vad jag längtade efter detta sötmandelsmjöl! Och nu är det här!
I nya tidningen Live Life (nr 1-2012) för hälsokostprodukter presenteras den nyinkomna produkten (s 45) som ”gott och nyttigt att blanda i frukost-smoothien eller göra goda energibars av eller för att förstärka matbrödet. Perfekt för dig som är glutenintolerant och för dig som vill minska på kolhydraterna”.
På etikettens innehållsförteckning kan man läsa om näringsvärdet per 100 g:
protein 19g, kolhydrater 4g (gläder väl alla!), fett 54g (behöver man inte oroa sej för), fiber 5g, natrium 14mg 1dl=50g. Mer information kan man få från www.nyform.se. Jag har varit in där och tittat på ”bakat” och funnit ynka två recept på mjuka kakor. Intressanta i och för sej men inget för en IBS:are (riven morot t ex).
Jag började försiktigt med 200 grams-förpackningen, mjölet är ju ganska dyrt… Men blev helt begeistrad efter första provbaket (se Willy Wonkys Chokladkaka nedan). SÅ SAFTIG! Nästa gång blir det kiloförpackningen. Jag har två glasburkar med glaslock som jag kan fylla över i, när förpackningen väl är öppnad.
Glatt satte jag i mej åtminstone 6cm av längden jag bakat i en avlång brödform. Döm om min förvåning när jag nästa morgon vaknade glad och pigg! Jag som har så lång startsträcka på mornarna, med all värk och smärtstillande tabletter inte minst. Det dröjde inte länge förrän jag kom på anledningen…
Jag har skrivit om raffinerat vetemjöl tidigare. Nu plockade jag fram boken igen: URSPRUNGLIG FÖDA av Staffan Lindeberg (läkare) och Bo Gräslund (arkeolog), Natur och Kultur 2005. Länge sen med andra ord!
I avsnittet ”Hindren inom oss själva” (s 108ff) står det: ”Vi trivs med att äta det vi är vana vid. Den trygghet som måltiden skapar ökar om maten är välbekant, i synnerhet om vi fick denna mat som barn.” Typisk oxytocin-frisläppning, se Kerstin Uvnäs Mobergs böcker om denna forskning. Hittills finns tre utgivna. Kolla på biblioteket.
Jag fortsätter citera: ”Det finns många vittnesmål om specifikt veteberoende - -. Vissa studier antyder att substanser i vete, gliandorfiner, kan aktivera morfin-liknande receptorer i hjärnan men det är okänt vilken betydelse detta kan ha för brödberoende.” (Sådana undersökningar är nämligen inte etiskt försvarbara. Man kan inte experimentera med människor hur som helst!) - - ”Den sömnighet efter icke-paleolitiska måltider som uppstår hos många människor kan - - vara en effekt av - - vete eller mjölk” (jag har hoppat över en del vetenskapliga termer).
En vanlig erfarenhet av detta vetenskapliga uttalande är ju, att vi gärna dricker lite varm mjölk om vi har svårt att somna. Det fick jag som barn. Men folk kanske inte gör så längre? Det finns så många bra sömnmedel numera…
”Icke-paleolitiska måltider” betyder mat som man inte åt på stenåldern. Då fanns t ex inte våra fyra sädesslag som ingår i allt bröd vi äter idag. Paleolitisk kost innehöll bl a kött, fisk, frukt och nötter, det man alltså kunde samla in under sina vandringar, innan svedjebruket uppkom och man blev delvis bofast (för 6-7 000 år sen, det vi kallar Yngre Stenålder).
Jordbrukets införande har alltså lett till att vi har börjat äta mat som vi inte är byggda för. Det gäller framför allt stärkelse, mjölk och mejeriprodukter samt salt. Samtidigt minskade intaget av frukt, grönsaker, rötter, kött, fisk, insekter och larver (!!!). Idag har väl kött och fisk ökat, men tänk då på att nötboskap ofta föds upp på sädespellets, som inte innehåller ett uns av de viktiga omega 3-fettsyrorna, särskilt inte EPA som ingår i hjärnans cellväggar. Fungerar inte hjärnan, fungerar inte vi heller!
I boken konstaterar man också att det totala intaget av vete har ökat kraftigt efter industrialiseringen i Europa (första hälften av 1900-talet). Dessutom övergick man från den gamla tekniken av grovmalning med kvarnstenar till effektivare stålvalsar. Då plattas frögrodden ut ur kornet och kan lättare siktas bort från den stärkelse- och glutenrika frövitan, som då effektivare kan koncentreras till vitt vetemjöl. ”Raffinering” kallas det. Därmed försämras näringsvärdet ytterligare. Man ska komma ihåg att inga sädesslag innehåller något som helst omega 3, som vi numera lärt oss är så viktigt i kosten!
Det här är anledningen till att jag hela tiden tjatar om fullkornsvetemjöl, särskilt Ljust & Milt. Enda möjligheten att komma förbi den här påverkan av hjärnan är alltså att späda ut med fibrer! Men nu finns alltså mandelmjöl i Sverige. Äntligen!
Speltvete, dinkel och emmervete eller enkorn är underarter till vanligt vete. Det är ur speltvetet dagens brödvete har förädlats. Även om dessa äldre sorter odlades och åts under yngre stenålder, så är tiden alldeles för kort för att de mutationer skulle ha uppstått, som behövs för att vi ska tåla vetemjöl bättre idag.
Vi tror gärna att vår kulturella utveckling har påverkat människans biologi, men det är bara önsketänkande (s 151): ”Människokroppen är i vilket fall som helst till hundra procent en biologisk produkt av evolutionär selektion /=Darwin: Det Naturliga Urvalet – min anmärkning/. När vi väl har svalt maten är all kultur ett passerat stadium, då är det bara biologi som gäller.”
Använd mandelmjöl!
Och må bättre.
I nya tidningen Live Life (nr 1-2012) för hälsokostprodukter presenteras den nyinkomna produkten (s 45) som ”gott och nyttigt att blanda i frukost-smoothien eller göra goda energibars av eller för att förstärka matbrödet. Perfekt för dig som är glutenintolerant och för dig som vill minska på kolhydraterna”.
På etikettens innehållsförteckning kan man läsa om näringsvärdet per 100 g:
protein 19g, kolhydrater 4g (gläder väl alla!), fett 54g (behöver man inte oroa sej för), fiber 5g, natrium 14mg 1dl=50g. Mer information kan man få från www.nyform.se. Jag har varit in där och tittat på ”bakat” och funnit ynka två recept på mjuka kakor. Intressanta i och för sej men inget för en IBS:are (riven morot t ex).
Jag började försiktigt med 200 grams-förpackningen, mjölet är ju ganska dyrt… Men blev helt begeistrad efter första provbaket (se Willy Wonkys Chokladkaka nedan). SÅ SAFTIG! Nästa gång blir det kiloförpackningen. Jag har två glasburkar med glaslock som jag kan fylla över i, när förpackningen väl är öppnad.
Glatt satte jag i mej åtminstone 6cm av längden jag bakat i en avlång brödform. Döm om min förvåning när jag nästa morgon vaknade glad och pigg! Jag som har så lång startsträcka på mornarna, med all värk och smärtstillande tabletter inte minst. Det dröjde inte länge förrän jag kom på anledningen…
Jag har skrivit om raffinerat vetemjöl tidigare. Nu plockade jag fram boken igen: URSPRUNGLIG FÖDA av Staffan Lindeberg (läkare) och Bo Gräslund (arkeolog), Natur och Kultur 2005. Länge sen med andra ord!
I avsnittet ”Hindren inom oss själva” (s 108ff) står det: ”Vi trivs med att äta det vi är vana vid. Den trygghet som måltiden skapar ökar om maten är välbekant, i synnerhet om vi fick denna mat som barn.” Typisk oxytocin-frisläppning, se Kerstin Uvnäs Mobergs böcker om denna forskning. Hittills finns tre utgivna. Kolla på biblioteket.
Jag fortsätter citera: ”Det finns många vittnesmål om specifikt veteberoende - -. Vissa studier antyder att substanser i vete, gliandorfiner, kan aktivera morfin-liknande receptorer i hjärnan men det är okänt vilken betydelse detta kan ha för brödberoende.” (Sådana undersökningar är nämligen inte etiskt försvarbara. Man kan inte experimentera med människor hur som helst!) - - ”Den sömnighet efter icke-paleolitiska måltider som uppstår hos många människor kan - - vara en effekt av - - vete eller mjölk” (jag har hoppat över en del vetenskapliga termer).
En vanlig erfarenhet av detta vetenskapliga uttalande är ju, att vi gärna dricker lite varm mjölk om vi har svårt att somna. Det fick jag som barn. Men folk kanske inte gör så längre? Det finns så många bra sömnmedel numera…
”Icke-paleolitiska måltider” betyder mat som man inte åt på stenåldern. Då fanns t ex inte våra fyra sädesslag som ingår i allt bröd vi äter idag. Paleolitisk kost innehöll bl a kött, fisk, frukt och nötter, det man alltså kunde samla in under sina vandringar, innan svedjebruket uppkom och man blev delvis bofast (för 6-7 000 år sen, det vi kallar Yngre Stenålder).
Jordbrukets införande har alltså lett till att vi har börjat äta mat som vi inte är byggda för. Det gäller framför allt stärkelse, mjölk och mejeriprodukter samt salt. Samtidigt minskade intaget av frukt, grönsaker, rötter, kött, fisk, insekter och larver (!!!). Idag har väl kött och fisk ökat, men tänk då på att nötboskap ofta föds upp på sädespellets, som inte innehåller ett uns av de viktiga omega 3-fettsyrorna, särskilt inte EPA som ingår i hjärnans cellväggar. Fungerar inte hjärnan, fungerar inte vi heller!
I boken konstaterar man också att det totala intaget av vete har ökat kraftigt efter industrialiseringen i Europa (första hälften av 1900-talet). Dessutom övergick man från den gamla tekniken av grovmalning med kvarnstenar till effektivare stålvalsar. Då plattas frögrodden ut ur kornet och kan lättare siktas bort från den stärkelse- och glutenrika frövitan, som då effektivare kan koncentreras till vitt vetemjöl. ”Raffinering” kallas det. Därmed försämras näringsvärdet ytterligare. Man ska komma ihåg att inga sädesslag innehåller något som helst omega 3, som vi numera lärt oss är så viktigt i kosten!
Det här är anledningen till att jag hela tiden tjatar om fullkornsvetemjöl, särskilt Ljust & Milt. Enda möjligheten att komma förbi den här påverkan av hjärnan är alltså att späda ut med fibrer! Men nu finns alltså mandelmjöl i Sverige. Äntligen!
Speltvete, dinkel och emmervete eller enkorn är underarter till vanligt vete. Det är ur speltvetet dagens brödvete har förädlats. Även om dessa äldre sorter odlades och åts under yngre stenålder, så är tiden alldeles för kort för att de mutationer skulle ha uppstått, som behövs för att vi ska tåla vetemjöl bättre idag.
Vi tror gärna att vår kulturella utveckling har påverkat människans biologi, men det är bara önsketänkande (s 151): ”Människokroppen är i vilket fall som helst till hundra procent en biologisk produkt av evolutionär selektion /=Darwin: Det Naturliga Urvalet – min anmärkning/. När vi väl har svalt maten är all kultur ett passerat stadium, då är det bara biologi som gäller.”
Använd mandelmjöl!
Och må bättre.
Etiketter: mjöl
måndag, januari 03, 2011
Fullvärdiga fullkornsråd
Äntligen har Livsmedelsverket fått upp ögonen för det raffinerade vetemjölets skadliga verkningar! I ett av KF:s medlemsnummer före jul kunde man läsa följande:
"Välj i första hand fullkorn när du äter pasta, ris, bröd, flingor och gryn." Citerat från Livsmedelsverket.
Alltså även korv- och hamburgerbröd som numera finns i fullkorn.
En del framsynta pizzerior har fullkornspizza.
Liksom tunnbröd, särskilt det mjuka som levereras från Rättvik, s k "tuttul", finns i fullkornsvariant.
För mer detaljerad information plocka fram fler av mina artiklar om mjöl. Äggviteämnet som kleggar igen hjärnan t ex.
VITT FORMBRÖD ÄR FÅGELMÖRDARBRÖD!
Eftersom det knappast innehåller någon näring alls.
"Välj i första hand fullkorn när du äter pasta, ris, bröd, flingor och gryn." Citerat från Livsmedelsverket.
Alltså även korv- och hamburgerbröd som numera finns i fullkorn.
En del framsynta pizzerior har fullkornspizza.
Liksom tunnbröd, särskilt det mjuka som levereras från Rättvik, s k "tuttul", finns i fullkornsvariant.
För mer detaljerad information plocka fram fler av mina artiklar om mjöl. Äggviteämnet som kleggar igen hjärnan t ex.
VITT FORMBRÖD ÄR FÅGELMÖRDARBRÖD!
Eftersom det knappast innehåller någon näring alls.
Etiketter: mjöl
torsdag, december 07, 2006
Dinkelmjöl, emmervete och spelt
Nu närmar sej en av de svåraste tiderna på året för oss låga hormonprofiler - den stora 'sockerhelgen'.
Men ett större problem än sockret är det vita vetemjölet. Räcker det att jag säjer: "Glögg med pepparkakor" och "lussekatter med saffran"?
När jag tagit upp det förrädiska vita vetemjölet med yngre kvinnor, har jag märkt ett visst motstånd. Man är inte beredd att ge upp det vita brödet - och förmodligen inte heller alla kakor och nya sorter av (jätte-)muffins. Ibland hänvisar man till dinkel eller spelt. Det är i och för sej äldre former av vete men inte särskilt mycket äldre än det vete som odlas i dag.
Vad står det i URSPRUNGLIG FÖDA om spelt t ex? Se s 125:
"Är speltvete okej? Nej. Speltvete (på tyska dinkel) är en underart till vete som odlades under stenåldern i Sverige. Ur speltvete har det vanliga brödvetet uppkommit. Även enkorns- och emmervete kallas ibland speltvete. Speltvete har lägre halt av gluten än moderna vetesorter och har ätits i Skandinavien under betydligt längre tid än dessa. Trots det finns ingen större anledning att tro att modernt vete skulle vara mer skadligt eftersom många proteiner är identiska i olika vetesorter. Det är rent av så att förädling ofta leder till snällare underarter med lägre halt av gifter."
S 151f:
" - - Vi mår bra på grönsaker, rotfrukter och frukt som basföda med kött eller fisk som tillägg men vi klarar oss också på stora mängder kött eller fisk med lite inslag av vegetabilier. Men vi är varken gräsätare eller fröätare av naturen, och under den korta tid vi varit jordbrukare har det naturliga urvalet inte hunnit eliminera mer än en liten bråkdel av de individer som blir sjuka av spannmål. - -
Kort sagt, vi är allätare endast inom ramen för det vi åt under den långa tid då vi blev till."
Här är det viktigt att skilja mellan det naturliga urvalet å ena sidan (som tar årmiljoner) och det uppsnabbade urval människan genomför vid odling och avel å den andra.
Dessutom är det när vi börjar äta gröt och välling under slutet av stenåldern som vi börjar få karies - hål i tänderna. Tidigare kanske man bröt av en tand, men hål i tänderna fick man inte! Fler citat och argument finns i artikeln om VITT VETEMJÖL den 3 september i bloggen.
Så vad gör man då när Lucia och Advent närmar sej?
Det går att tala om för omgivningen att man inte tål vitt vetemjöl.
Det gjorde min dotter som spelar i studentorkester, där det serverades lussekatter med saffran under pausen. Hon hade med sej en banan att knapra på. Lite försenad kom en av saxofonisterna med en termos innehållande hemgjord glögg med mandel och russin som han bjöd på.
Min dotter har numera några tabletter mullbärsextrakt i plånboken - för säkerhets skull. Hon tog en innan hon startade med glöggen, för att buffra för sockret. Till glöggen åt hon sin medhavda banan. Det passade riktigt bra ihop!
Lite uppfinningsrikedom, orginalitet, noggrann prioritering och en stor portion MOD behövs inför den mörkaste perioden på året.
Stå på dej, annars gör nån annan det!
Men ett större problem än sockret är det vita vetemjölet. Räcker det att jag säjer: "Glögg med pepparkakor" och "lussekatter med saffran"?
När jag tagit upp det förrädiska vita vetemjölet med yngre kvinnor, har jag märkt ett visst motstånd. Man är inte beredd att ge upp det vita brödet - och förmodligen inte heller alla kakor och nya sorter av (jätte-)muffins. Ibland hänvisar man till dinkel eller spelt. Det är i och för sej äldre former av vete men inte särskilt mycket äldre än det vete som odlas i dag.
Vad står det i URSPRUNGLIG FÖDA om spelt t ex? Se s 125:
"Är speltvete okej? Nej. Speltvete (på tyska dinkel) är en underart till vete som odlades under stenåldern i Sverige. Ur speltvete har det vanliga brödvetet uppkommit. Även enkorns- och emmervete kallas ibland speltvete. Speltvete har lägre halt av gluten än moderna vetesorter och har ätits i Skandinavien under betydligt längre tid än dessa. Trots det finns ingen större anledning att tro att modernt vete skulle vara mer skadligt eftersom många proteiner är identiska i olika vetesorter. Det är rent av så att förädling ofta leder till snällare underarter med lägre halt av gifter."
S 151f:
" - - Vi mår bra på grönsaker, rotfrukter och frukt som basföda med kött eller fisk som tillägg men vi klarar oss också på stora mängder kött eller fisk med lite inslag av vegetabilier. Men vi är varken gräsätare eller fröätare av naturen, och under den korta tid vi varit jordbrukare har det naturliga urvalet inte hunnit eliminera mer än en liten bråkdel av de individer som blir sjuka av spannmål. - -
Kort sagt, vi är allätare endast inom ramen för det vi åt under den långa tid då vi blev till."
Här är det viktigt att skilja mellan det naturliga urvalet å ena sidan (som tar årmiljoner) och det uppsnabbade urval människan genomför vid odling och avel å den andra.
Dessutom är det när vi börjar äta gröt och välling under slutet av stenåldern som vi börjar få karies - hål i tänderna. Tidigare kanske man bröt av en tand, men hål i tänderna fick man inte! Fler citat och argument finns i artikeln om VITT VETEMJÖL den 3 september i bloggen.
Så vad gör man då när Lucia och Advent närmar sej?
Det går att tala om för omgivningen att man inte tål vitt vetemjöl.
Det gjorde min dotter som spelar i studentorkester, där det serverades lussekatter med saffran under pausen. Hon hade med sej en banan att knapra på. Lite försenad kom en av saxofonisterna med en termos innehållande hemgjord glögg med mandel och russin som han bjöd på.
Min dotter har numera några tabletter mullbärsextrakt i plånboken - för säkerhets skull. Hon tog en innan hon startade med glöggen, för att buffra för sockret. Till glöggen åt hon sin medhavda banan. Det passade riktigt bra ihop!
Lite uppfinningsrikedom, orginalitet, noggrann prioritering och en stor portion MOD behövs inför den mörkaste perioden på året.
Stå på dej, annars gör nån annan det!
Etiketter: mjöl
söndag, september 03, 2006
Vitt vetemjöl och fullkorns-/grahamsmjöl
Varför är grahamsmjöl att föredra framför det vita (siktade) vetemjölet när man har en låg hormonprofil? Svaret är att den vita stärkelsen är beroendeframkallande, lika mycket som det vita raffinerade sockret och det försvårar beslutspocessen i hjärnan. Detta leder till impulsätande och att man får i sej mer än man behöver.
Numera finns det vetenskapliga studier som förklarar en del av effekten. Staffan Lindeberg och Bo Gräslund förklarar det vetenskapligt i sin bok URSPRUNGLIG FÖDA, som jag citerat ur tidigare när jag diskuterade nötkött. Nu citerar jag från s 110:
"Det finns också många vittnesmål om specifikt veteberoende medan det är mindre troligt att man kan vara grönsaks- eller fiskberoende. Vissa studier antyder att substanser i vete, gliadorfiner, kan aktivera morfinliknande receptorer i hjärnan men det är okänt vilken betydelse detta kan ha för brödberoende. Namnet gliadorfin kommer av gliadin, det dominerande proteinet i gluten, och ändelsen -orfin som är gemensam för de morfinliknande substanser som aktiverar specifika receptorer i hjärnan. Endorfiner är ämnen som den egna kroppen tillverkat och exorfiner är de som tillförts utifrån, till exempel morfin."
Morfin är ett bra exempel. Det vet vi alla hur det fungerar! Receptorer är det samma som mottagare av signalsubstanser i hjärnan. Signalsubstanser är hjärnans budbärare och varje sort har sin egen struktur och bär sitt eget särskilda meddelande till en egen mottagare/receptor som bara tar emot just den signalen - för det mesta. Följden av resonemanget är att får man för mycket av en viss signalsubstans blir hjärnan blockerad och man mår dåligt på olika sätt. För att råda bot på detta ser man till att äta rätt.
DesMaisons förklarar det här mycket åskådligt i sin bok SLUT PÅ SOCKERSUGET (ISBN 91-37-12242-8) i kapitel 5, "Grundläggande hjärnkemi". Hon har forskat i detta och arbetat kliniskt (med patienter) i många år. Boken rekommenderar jag mycket varmt.
Ett av knepen är att undvika vitt vetemjöl. DesMaisons rekommenderar fullkornsprodukter och grahamsmjöl. Hon förklarar hur det fungerar på det här sättet (s 113):
"På samma sätt som du har börjat lägga märke till sockret vill jag att du ska titta på förekomsten av enkla kolhydratsammansättningar i kosten. Jag kallar dem 'vita saker', och det handlar om raffinerad stärkelse. Termen passar, eftersom den bruna delen av sädeskornet bokstavligen har tagits bort för att göra maten mer tilltalande. Utan den bruna delen blir födoämnet också sötare, eftersom det tar kortare tid för kroppen att bryta ner stärkelsen och omvandla den till socker."
Man slutar alltså att äta fralla, baguetter, vitt rostat bröd, bergis, chiabatta mm och går över till mörkt bröd. Men det är inte lika enkelt som det låter. DesMaisons reder ut begreppen så här (s 114 - 115):
"De flesta sorters bröd i affärerna innehåller raffinerat vitt mjöl trots att de marknadsförs som mörkt eller fullkorn. Om vitt mjöl eller bara mjöl står som första ingrediens i innehållsdeklarationen är det huvudingrediensen. Om inte den första ingrediensen är fullkornsmjöl kan du betrakta ett sådant bröd som vitt.
Kontrollera också hur mycket fibrer brödet innehåller. Leta efter bröd som innehåller två gram eller mer per portion. Du ser snart att vita saker är vita just för att de inte innehåller så mycket fibrer. Kom ihåg att ju mer fibrer brödet innehåller, desto längre tid tar det att bryta ner det och desto långsammare kommer sockret ut i blodet.
- - - Tänk också på att fullkorn har mycket större näringsvärde eftersom det är den bruna delen som innehåller alla vitaminer. - - För många olika sorters mat gäller att du kan ersätta dem med fullkornsprodukter, till exempel bröd eller pasta av hundra procent fullkorn.
Du kan äta råris i stället för vitt. Du kan pröva en fiberrik müsli utan torkad frukt i stället för Rice Krispies. Eller också kan du äta havreprodukter, som är det bästa av allt eftersom så mycket av fibrerna i havren är vattenlösliga. Fullkornsprodukter är mer sammansatta och ger kroppen en stadig tillförsel av bränsle."
Vi har ju debatten om mörkt fullkornsbröd i gott minne, där var tionde brödskiva visade sej bestå av rent socker, när man räknade på sockermängden i innehållet.
Tyvärr har uppmärksamheten på det vita vetemjölet kommit i skymundan av sockret. Det är beklagligt att Fredrik Paulún och andra GI-gurus inte kan slå ett slag för fullkornsprodukter och grahamsmjöl, när de har gjort så bra insatser när det gäller socker. Jag väntar otåligt på en omsvängning i födoämnesdebatten och avslutar med ännu ett citat från Desmaisons (s 119):
"Din uppgift är att vara uppmärksam på om du blir extra fäst vid någon mat - oavsett om den är vit, brun, grön eller gul. En stor del av det arbete du lägger ner på kostplanen är att bryta beroendeförhållandet du har till maten. - - Pröva nya alternativ."
Baka din sockerkaka på grahamsmjöl och fruktsocker. Nu (2008) finns dessutom Kungsörnens Fullkornsvetemjöl Ljust & Milt som är ännu mera finmalet!
Numera finns det vetenskapliga studier som förklarar en del av effekten. Staffan Lindeberg och Bo Gräslund förklarar det vetenskapligt i sin bok URSPRUNGLIG FÖDA, som jag citerat ur tidigare när jag diskuterade nötkött. Nu citerar jag från s 110:
"Det finns också många vittnesmål om specifikt veteberoende medan det är mindre troligt att man kan vara grönsaks- eller fiskberoende. Vissa studier antyder att substanser i vete, gliadorfiner, kan aktivera morfinliknande receptorer i hjärnan men det är okänt vilken betydelse detta kan ha för brödberoende. Namnet gliadorfin kommer av gliadin, det dominerande proteinet i gluten, och ändelsen -orfin som är gemensam för de morfinliknande substanser som aktiverar specifika receptorer i hjärnan. Endorfiner är ämnen som den egna kroppen tillverkat och exorfiner är de som tillförts utifrån, till exempel morfin."
Morfin är ett bra exempel. Det vet vi alla hur det fungerar! Receptorer är det samma som mottagare av signalsubstanser i hjärnan. Signalsubstanser är hjärnans budbärare och varje sort har sin egen struktur och bär sitt eget särskilda meddelande till en egen mottagare/receptor som bara tar emot just den signalen - för det mesta. Följden av resonemanget är att får man för mycket av en viss signalsubstans blir hjärnan blockerad och man mår dåligt på olika sätt. För att råda bot på detta ser man till att äta rätt.
DesMaisons förklarar det här mycket åskådligt i sin bok SLUT PÅ SOCKERSUGET (ISBN 91-37-12242-8) i kapitel 5, "Grundläggande hjärnkemi". Hon har forskat i detta och arbetat kliniskt (med patienter) i många år. Boken rekommenderar jag mycket varmt.
Ett av knepen är att undvika vitt vetemjöl. DesMaisons rekommenderar fullkornsprodukter och grahamsmjöl. Hon förklarar hur det fungerar på det här sättet (s 113):
"På samma sätt som du har börjat lägga märke till sockret vill jag att du ska titta på förekomsten av enkla kolhydratsammansättningar i kosten. Jag kallar dem 'vita saker', och det handlar om raffinerad stärkelse. Termen passar, eftersom den bruna delen av sädeskornet bokstavligen har tagits bort för att göra maten mer tilltalande. Utan den bruna delen blir födoämnet också sötare, eftersom det tar kortare tid för kroppen att bryta ner stärkelsen och omvandla den till socker."
Man slutar alltså att äta fralla, baguetter, vitt rostat bröd, bergis, chiabatta mm och går över till mörkt bröd. Men det är inte lika enkelt som det låter. DesMaisons reder ut begreppen så här (s 114 - 115):
"De flesta sorters bröd i affärerna innehåller raffinerat vitt mjöl trots att de marknadsförs som mörkt eller fullkorn. Om vitt mjöl eller bara mjöl står som första ingrediens i innehållsdeklarationen är det huvudingrediensen. Om inte den första ingrediensen är fullkornsmjöl kan du betrakta ett sådant bröd som vitt.
Kontrollera också hur mycket fibrer brödet innehåller. Leta efter bröd som innehåller två gram eller mer per portion. Du ser snart att vita saker är vita just för att de inte innehåller så mycket fibrer. Kom ihåg att ju mer fibrer brödet innehåller, desto längre tid tar det att bryta ner det och desto långsammare kommer sockret ut i blodet.
- - - Tänk också på att fullkorn har mycket större näringsvärde eftersom det är den bruna delen som innehåller alla vitaminer. - - För många olika sorters mat gäller att du kan ersätta dem med fullkornsprodukter, till exempel bröd eller pasta av hundra procent fullkorn.
Du kan äta råris i stället för vitt. Du kan pröva en fiberrik müsli utan torkad frukt i stället för Rice Krispies. Eller också kan du äta havreprodukter, som är det bästa av allt eftersom så mycket av fibrerna i havren är vattenlösliga. Fullkornsprodukter är mer sammansatta och ger kroppen en stadig tillförsel av bränsle."
Vi har ju debatten om mörkt fullkornsbröd i gott minne, där var tionde brödskiva visade sej bestå av rent socker, när man räknade på sockermängden i innehållet.
Tyvärr har uppmärksamheten på det vita vetemjölet kommit i skymundan av sockret. Det är beklagligt att Fredrik Paulún och andra GI-gurus inte kan slå ett slag för fullkornsprodukter och grahamsmjöl, när de har gjort så bra insatser när det gäller socker. Jag väntar otåligt på en omsvängning i födoämnesdebatten och avslutar med ännu ett citat från Desmaisons (s 119):
"Din uppgift är att vara uppmärksam på om du blir extra fäst vid någon mat - oavsett om den är vit, brun, grön eller gul. En stor del av det arbete du lägger ner på kostplanen är att bryta beroendeförhållandet du har till maten. - - Pröva nya alternativ."
Baka din sockerkaka på grahamsmjöl och fruktsocker. Nu (2008) finns dessutom Kungsörnens Fullkornsvetemjöl Ljust & Milt som är ännu mera finmalet!
Etiketter: mjöl
